På trettondagsafton fyllde jag trettio

En ålder som fått mig att fundera de senaste dagarna

vivis första skoldag
1990. Upprop i skolan, mamma och pappa var med. Fick min första läsebok.

Vem är jag? Vem ville jag vara? Vad ville jag göra? Vad hade jag för förväntningar på livet?

Vivi Karolina Pietikäinen. Flickan med smeknamn som förnamn och ett efternamn som vrickar tungan på de flesta utomstående. Född i ett land där jag kan påverka själv om jag vill studera eller ej, gifta mig eller ej, ligga med tjejer eller ej, vara hemmafru eller ej. Uppfostrad av uppmuntrande föräldrar med övertygelsen att våran Vivi, hon kan allt.

Jag har berikats ett brett perspektiv samt förmågan att analysera

Har en bestämd uppfattning att jag ska ta alla chanser som erbjuds. Därför har jag testat alla preparat jag varit sugen på. Lärt mig fem språk. Läst en magisterexamen i miljövetenskap. Sett landsbygdsutveckling i Tanzania. Sorterat sopor i Thailand. Plockat apelsiner i Spanien. Rensat sparris i Holland. Dansat salsa på Cuba. Sett på stjärnhimlen i Malaysia.

Tagit ett dopp i Gangesfloden. Testat vänstertrafik på Zanzibar. Delat ekonomi med min bästa vän. Ägnat somrar och helger åt att lära scoutbarn till att bli bra kamrater. Haft dreadlocks. Använt falsklegg på synthklubb. Gått direkt från nyårsfest till morgonjobb. Hittat min drömprins på Roskilde-festivalen. Startat firma. Startat Bjussa. Flyttat till landsbygden. Fått dotter. Fått son. Fått betald semester.

Samtidigt har jag självklart balanserat det goda med det onda. Haft bulimi. Tankar om att det jag gör inte är nog. Trånat efter klasskamrater som inte trånar efter mig. Avvisat de fina killar som hade velat ha mig.

Jag drivs av en uppfattning att mitt liv är för viktigt för att jag ska låta uppenbara problem förbli olösta

Som det där med naturresrurserna. Därför är jag känd som en optimistisk person som sprider miljöpepp och kämparglädje. Min medvetenhet om lokala förhållanden på andra sidan jordgloben, mina vänners vardag, har gjort mig övertygad om att var jag föds är en slump, men var jag lever och vad jag väljer att fylla mitt liv med – det är mitt val och ansvar.

Om jag inte hade fötts med silverskeden i munnen hade jag önskat att hon som gjorde det skulle ha använt sitt liv åt att se längre än sin egen navel.

Inom hinduismen sägs att människan optimala ålder är 120.

Det är med stor entusiasm jag ser fram emot vad nästa fjärdedel av mitt liv har att erbjuda. Jag är så otroligt tacksam för vad jag valde att fylla dessa första 30 jag fick.

Vad jobbar du med?

Äran fika med en lokal miljöhjälte

Skrot-Uffe heter han. En kepsprydd rund herre som kör runt med sin släpvagn. Åt ena hållet fraktar han oljecisterner eller värmepannor som folk vill bli av med. Åt andra hållet flyttar han skräpet som blivit över när auktionshandlaren plockat det säljbara i bohaget. Till Röda Korset kunde han leverera mer än vad hyllorna orkar bära. En sann miljöhjälte i mina ögon.

Över koppen kaffe frågar han, vad säljer du Vivi?

avfallstrappan morgonfika
Vi måste öka återbruket, precis det Skrot-Uffe och Bjussa gör. Den ena lokalt, den andra nationellt.

– Kreativ miljökunskap. Pimp my Trash. En workshop.

– Det vet jag inte vad det är.

– En verkstad då. Jag säljer en verkstad. Jag har med mig en kasse verktyg och en kasse skräp och åker till skolelever som sagt att de vill att jag kommer. Så låter jag dem piffa upp skräpet och lära sig om EU:s avfallsdirektiv. Det där som du jobbar efter!

– ??

– Ja, att minska på skräpet och öka återanvändningen. Ge sakerna en ny chans.

Efter att jag ritat upp avfallstrappan och placerat in min bortskänkessida Bjussa.se och Skrot-Uffe på trappan kommer vi överens om att det vi sysslar med är att städa. Vi sorterar ur det värdefulla ur skrothögen så folk kan se potentialen.

Öppna upp soprummen!

*Äntligen kommer det ett förslag till lagändring så att mer kan återanvändas! Kommunerna föreslås få ansvar för att bygga om våra vanliga sopstationer.

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio:
Lyssna: VETENSKAP: Återanvändning

Lagändring som bekräftar fördelarna med Bjussa.se

Om alla landets 600 återvinningsanläggningar kombinerades med begagnatmarknaden skulle vi kunna minska koldioxidutsläppen med 600’000 ton per år enligt studie från Naturvårdsverket.

Kort och gott: svenskarna slänger prylar som någon annan kunde laga och använda. Svar på detta? Bjussa mer!

Fjärrvärmens paradox

I sitt försök att vara pedagogiska belyser intresseorganisationen Svensk Fjärrvärme istället problematiken:

Vi bränner upp ändliga resurser alltför lättvindigt.

Hur många gånger kan du återanvända? (oändligt många) Hur många gånger kan du återvinna? (ett fåtal)

Hur många gånger kan du elda något..?

Fjärrvärmereklamen missade åtminstone två viktiga steg i kretsloppet

1) Roboten kunde ha skänkts på Bjussa.se. Jag lovar att det finns något barn i detta avlånga land som vill leka med den. Testa Bjussa.se!

2) Roboten kunde få vara med på Pimp my Trash! En workshop där slängda prylar får nytt liv. Läs mer här.

Tänk kreativt. Låt resurserna gå åtminstone ett varv till innan de förbränns. //Vivi

Sopfritt kretslopp

Cradle to Cradle rörelsen gör ett sopfritt kretslopp möjligt.

Artikel om ”Cradle to Cradle” i Svenska Dagbladet

Otroligt glädjande att läsa om ”Cradle to Cradle”, dvs. vagga till vagga. En ekonomisk rörelse som faktiskt ser på skräp med nya ögon. Läs mer på Let’s Cradle.net

Filosofin liknar den jag själv lever efter; återanvänd och återvinn. Tänk på utformningen redan vid skapandet av produkten så att materialet lätt kan användas igen. I artikeln nämns tillverkare av mattor i Nederländerna som undviker lim i mattorna och tillverkar med LEGO-tänk. Plocka ihop, plocka isär, håll ordning på materialen.

I cirkulär ekonomi kan allt material återinföras i produktionen

1) Första steget är att bli av med alla giftiga ämnen i produktionen.

2) Nästa steg är att endast använda energi från sol, vind och vatten.

3) Ett tredje steg är att göra sig av med allt skräp genom att eliminera spill och ta tillbaka alla produkter när de använts klart, plocka isär och återanvända dem som råvaror i produktionen.

Låter det för bra för att vara sant?

Jag tror att det är i dessa sopfria banor vi måste tänka i framtiden. Roligt att det redan praktiseras!

//Vivi

Nyårslöfte 2012: minska mängden avfall!

Anta utmaningen: Minska Svinnet

Varje svensk ger upphov till 463 kg hushållsavfall per år enligt Avfall Sveriges  ”Svensk avfallshantering 2011”. På 1950-talet var motsvarande siffra närmare 150 kg sopor per år. Nu är vi fler människor på jordklotet och behöver därför minska svinnet av naturresurser.

Lästips. Bloggaren Underbara Clara är flitig husmorstipsare och rekommenderar kokboken "Fester med Rester".

Vad kan du göra?

Arrangera workshopen Pimp my Trash med Viveco

– Köp begagnat

– Köp upplevelser istället för prylar

– Ge bort saker du inte behöver till bekanta eller skänk på Bjussa.se

– Reparera

Laga mat på resterna i köket

– Dela saker med grannarna

– Byt saker med varandra

– Köp bara det du behöver

Köp sådant som håller

– Köp refill när det finns

Du som bor i villa, testa att minska på kärlet för brännbart avfall och minska hämtningsintervallet. Lyckas du minska ner sopmängden spar du dessutom pengar i lägre avgifter.

Du som bor i lägenhet, utnyttja miljöstugan till fullo. Har du inte möjlighet till källsortering idag? Ställ krav på din hyresvärd eller bostadsrättsförening att ordna detta.

Globalt miljömöte håller klimatfrågan på dagordningen

FN:s klimatmöte COP17 i Sydafrika samlar världens ledare.

Titta på filmklipp med Sveriges nya miljöminister Lena Ek (c) där hon berättar om sina förväntningar:

Ek lyfter fram att Sverige kan föregå med gott exempel inom miljöteknik

Hon hoppas på att få stöd för en omställningsfond, dvs att rika länder finansierar renare teknik i utvecklingsländer.

Hur vet du vad som är fina fisken?

Ropen skalla – att göra rätt val i fiskdisken gäller alla!

Titta efter denna symbol! MSC = Marine Stewardship Council

Men hur vet du vad som är rätt fisk att köpa? Jag har själv tyckt att det är svårt att hänga med i svängarna om torsken här och laxen där. Miljöpåverkan beror ju även på vilket bestånd du är i, alltså var någonstans fisken är fiskad. Miljömärkningen MSC är en bra ledstjärna och ger mig verktyget att göra ett aktivt val.

När haven tystnar – skräckfilmen i verkligheten

Mörkrädd blir jag när jag läser Isabella Lövins ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken”. Men är samtidigt hoppfull eftersom journalisten Lövin engagerar sig politiskt driver fiskefrågan rätt hårt på EU nivå.

Din guide i fiskdisken

WWF har skapat ett bra verktyg i fickformat – en lista på fisk du kan köpa med gott samvete. Där står även vilka fiskar du bör bojkotta eftersom de antingen håller på att utrotas (exempelvis ål, tonfisk) eller odlas med stora skador på miljö och samhälle (jätteräkor/scampi).

Kom i form – på bekostnad av planeten?

Gravidmagen borta – dags att banta!?

Nej. Men jag lyssnade istället på ett intressant program i Sveriges Radios Matens Pris:

Lyssna: Dieten som skadar planeten

Frågan som ställs är: Hur påverkar ”low-carbon-high-fat” köttdieten planeten?

Men framförallt intressant att höra vem som sponsrar forskningen om kött-dieterna. Är det verkligen för vår hälsas skull vi ska strunta i rotfrukter och bara äta kött – eller vad finns för andra intressen bakom?

Peepoo räddning när det skiter sig?

Klimatkatastrof, hunger och kolera på nyheterna

Anpassning till klimatförändringarna kräver långsiktiga lösningar som är svåra att uppnå utan stora ekonomiska medel och rätt riktade sociala insatser. Utan att här och nu fördjupa mig mer i bakgrunden till hungerkatastrofen på Afrikas horn funderar jag på en produkt jag hörde talas om förra sommaren på Rework the World: Sanitetspåsen Peepoo.

En nedbrytbar sanitetspåse som dödar bakterier och kan komposteras

I januari 2010 testade Oxfam Peepooples toalettpåse i Haiti för att se om sanitära problem kan lösas effektivt i nödsituationer där tusentals människor saknar vatten och sanitet, samt sjukdomar lätt sprids.

Jag har inte hört något om Peepoo på länge. Undrar om de finns på plats i östra Afrika idag?

När finns det närodlad Purjolök?

Juni är högsäsong för jordgubbar. Än får vi vänta på körsbären. Foto: Emmi Köttö

Rätt svar är Augusti till December. En rätt lång period alltså. Men ännu är det inte dags för purjon.

Välj lokalproducerad mat efter säsong

Juni är högsäsong för närodlad potatis, rabarber, rödbeta, sallader och gräslök.

Inom kort är det dags att frossa i gurka, kålrot, charlottenlök, vitlök, mangold, morot, squash och tomat.

Håll utkik i butiken – fråga efter säsongsanpassat

Vi konsumenter har större makt på vår lokala matbutik än vad vi kanske vågar tro. Det är trots allt för oss kunder som affären står där. Förra sommaren beklagade jag mig över att den svenska maten lyste med sin frånvaro på lokala Coop-butiken (läs inlägget). 1I år är det snäppet bättre.

Det finns en poäng med att ”orka bry sig”! Eller?

Zero Waste – dags för en nollvision om sopor?

Energiförlust vid förbränning

Hur många gånger kan du bränna din soppåse?  Om du istället hade allt uppsorterat efter material, hur många gånger kunde materialet återvinnas? Pappersfibrer håller upp till sju vändor, glas och metall oändligt många …

Det bästa vore om sakerna inte hamnade i soporna.

Prylarna skulle hellre repareras och återanvändas innan de återvinns. Den största energivinsten gör vi om vi inte behöver tillverka en produkt från nyuppgrävd råvara.

En lättläst och intressant artikel jag läste under tågfärden var om återvinningscentralerna och hur mycket som kastas istället för att säljas second hand. Läs artikeln på s.40 i SJ:s gratistidning Kupé online.

Slänger man soffan för att det är lättare än att sälja?

Jag och en kompis håller på att utveckla ett sätt som gör det ännu enklare att bli av med gamla soffan än att frakta den till returen.

Vill du fördjupa dig mer i Zero Waste teorin föreslår jag Global Alliance for Incinerator Alterantives, ”Waste Incineration: A dying Technology”.

Går säkerhetstänket till överdrift?

Länk till artikel i Fagersta-Posten 1/6-2011

Nu säger Västmanlands lokaltrafik (VL) att det är pga trafiksäkerheten som de inför cykelförbud på bussarna. Samt att det är för få människor som utnyttjar möjligheten till att ta med cykeln.

Vad har kollektivtrafiken för existensberättigande?

Jag funderar på för vems skull kollektivtrafiken finns? Javisst, vi ska dra ner på drivmedelsförbrukningen och utsläppen för miljöns skull etc. etc.

Men har kollektivtrafiken ett värde i sig? Skulle den finnas utan oss resenärer? Om det inte finns fördelar med kollektivtrafik gentemot att åka personbil kan lokaltrafiken lika gärna läggas ner.

Det är som ett mantra för mig som jag inte kan släppa. Vad kommer först? Tillgång eller efterfrågan?

Hur öka användandet av cykelställen?

I enlighet med sin miljöpolicy borde VL istället fråga sig: Hur ska vi öka användandet av cykelställen från dagens 250 gånger per år?

Läs mer: Länk till mitt debattinlägg i Fagerstaposten 18/5-2011.

Den omöjliga hamstern

Hamstern visar hur tillväxten inte kan öka som förut

”Välfärd utan tillväxt”

Tim Jacksons bok ”Välfärd utan tillväxt” beskriver hur vi behöver omdefiniera BNP som måttstock på framsteg i samhället. Han skriver att vi måste hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt – om vi inte kraftigt lyckas minska konsumtionens miljöpåverkan… vilket enligt min uppfattning går för trögt för att vi ska hinna ställa om i tid.

Länk till föreläsningen Tim Jackson höll på ABF i Stockholm februari 2011 (35minuter).

Många bäckar små …

… ger stort avtryck när fler kommuner jobbar mot samma mål

Naturskyddsföreningen presenterade i förra veckan ett ”recept” på en klimatsmart kommun. I en tio-i -topp lista finns de populäraste miljömålen listade. Tyvärr finns varken Norberg, Skinnskatteberg eller Fagersta representerade i någon av målen… än så länge.

Lättare haka på när man vet att andra också jobbar för minskade utsläpp

I den lättlästa skriften om en klimatsmart kommun, ”Grön”-köping, kan man läsa om handlingar som minskar kommunens negativa klimatpåverkan.

Det kan vara svårt för mig att här i Sverige förstå kopplingen - hur våra utsläpp lokalt påverkar klimatet globalt. Till höger i bilden ser du spåren efter en orkan i Bangladesh som svepte med sig växtligheten som skyddar marken. Foto: V.Pietik 2009

• Tjänstecyklar används flitigt
• Eget vindkraftverk sparar pengar och kommunen använder bara förnybar el
• LED-lampor i gatubelysningen

• Klimatkrav i upphandling av transporter och mat
• Varudistributionen samordnas, transporterna minskar
• Stor vikt vid energideklarationer

• En vegetarisk dag i skolan och i all måltidsverksamhet
• Kommunen renoverar gammal industrilokal till företagshotell för gröna jobb
• Hushållen, restauranger och företag samlar in matavfall som rötas till biogas

Vi måste bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp går att förena

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger: ”Det behövs goda exempel på alla nivåer också för att det internationella klimatarbetet ska komma framåt. De rika länderna måste på ett övertygande sätt bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp är möjliga att förena.”

Men går det verkligen?

Läs mer:

Grönköping

Tio i topp från klimatindex