Åka tåg från heliga Sebastian

Denna resa har kunnat bli så lång just eftersom vi ”låtit bli” att resa. Vi har sparat pengar och koldioxidutsläpp genom att stanna och jobba på varje plats så länge som möjligt.

San Sebastian is a very beautiful city surrounded by green mountains
San Sebastian is a very beautiful city surrounded by green mountains

När det så blev dags att lämna Spanien för Belgien köpte vi en bussresa från Valencia i sydost till San Sebastian i Baskien, norra gränsen mot Frankrike. Via franska tågbolaget köpte vi tågbiljetter därifrån till Bryssel.

Vi hyrde rum via Airb’n’b och lekte loss i varenda klätterställning som staden kunde erbjuda. Många blev det.

Photo taken the second before happiness ends when the swing hits Rebecka in the eye
Photo taken the second before happiness ends when the swing hits Rebecka in the eye

På avresemorgonen anlände vi tågstationen i god tid

Döm om vår förvåning när det visade sig att vi inte bara befann oss på fel tågstation i San Sebastian. Vi var dessutom i fel San Sebastian! Biljetterna vi fått var från någon annan stad med samma namn.

Vi tog istället pendeltåget till första stad på franska sidan, Hendaye. Där fick jag en utskällning av fransyskan i kundtjänsten som efter många om och men tog emot våra biljetter som delbetalning för en ny.

Beautiful Atlantic coast in southern France.
Beautiful Atlantic coast in southern France.

Därefter plockade vi ostronskal på stranden och fikade croissanter och torr cider på en romantisk thésalong.

Vi såg solnedgången i Paris.

Anlände Bryssel vid midnatt istället för klockan två på eftermiddagen.

Blev hämtade av vår värd Teemu som tog oss hem till Waterloo.

A very very tired traveller doesn't even notice that her stroller has fallen...
A very very tired traveller doesn’t even notice that her stroller has fallen…

Varför blev jag inte mer upprörd?

Vid ingången till tågstationen i San Sebastian fanns ambulans och polisbil på plats. En byggarbetare hade fallit ner i ett schakt vid ombyggnationen av stationen.

Det är obehagligt att tänka på att någon skulle gå till jobbet på morgonen för att aldrig komma hem igen. Länk till videoklipp från olycksplatsen.

Dottern i Waterloo-familjen skrattar gott åt att jag och Nils inte har koll på vilken veckodag det är. Tja … vad har datum för betydelse om man inte ens lyckas vara i rätt stad på rätt dag vid rätt tidpunkt.

Men något vet jag. Värre saker kan hända.

Är jag Katy Perry i djungeln?

Några skolelever diskuterade Vivecos blogg och volontärresan jag genomför. De tolkade situtationen efter sin världsuppfattning. Jag tar det som en komplimang att de ville referera till musikvideon ”Roar” där en populär popstjärna nödlandar i djungeln.

Since we have no car we walk the 3 km to make grocery shopping in town.
Since we have no car we walk the 3 km to make grocery shopping in town.

Det handlar om att leva efter de premisser som ges.

…Att inte fastna i avsaknaden av det jag är van vid att ha tillgång till.

…Att hitta nya lösningar på de utmaningar jag står inför i vardagen. Continue reading Är jag Katy Perry i djungeln?

Det börjar med en rishög…

… och kan sluta i en skogsbrand. (For English see bottom)

The fire is a little bit too near our house. I don't like it.
The fire was a little bit too near our house. We got scared.

Häromdagen tände grannen en eld för att bränna en hög med grenar. Värmen och vinden gjorde att elden snart spridit sig. Vi såg en person slå på lågorna för att hindra spridningen. Därefter sprang personen till sin traktor och förvann. För att ringa brandkåren? Knappast. Återvände ej. Kallade ej på brandkår. Continue reading Det börjar med en rishög…

Om att ge och att kunna ta emot

Senaste veckan har vi jobbat som volontärer hos ett par som inte själva kom på idén att ta hjälp av okända gratisarbetare. Lite motvilliga var de i början. Det tog flera veckor för dem att vänja sig vid tanken. Till slut fick vi till ett möte där vi fick presentera oss … och på den vägen är det.

Stig Love mekar medan mor och far fixar hundrastgård. Foto: Helena Pietik
Stig Love mekar medan mor och far fixar hundrastgård. Foto: Helena Pietik

Paret i fråga ägnar all sin vakna tid åt att hjälpa andra. De ta hand om hittehundar och försöker hitta kärleksfulla nya hem till hundarna. Det praktiska arbetet med att mata, klappa och rasta över 30 (!) hundar förklarar varför de inte hunnit bygga färdigt sin hundrastgård.

Nils and Steve at Last Hope dog rescue

Men visst kan det vara svårt att be om hjälp trots att behovet finns där. Varför finns blockeringen där?

Dags för utvärdering

Vi kände att det var läge att sätta sig ner och fundera över tillvaron med lite LEGO.

L som i Lärdom

Livet som volontärer med familj fungerar faktiskt! Vi funderade mycket inför resan, vred och vände på scenarios. Hittills har resan gått så som vi förutspådde att det kunde funka.

Att jobba med barn är en utmaning för 2000-talsföräldern.
Att jobba med barn är en utmaning för 2000-talsföräldern.

E som i Eftertanke

Vi tog en två veckors paus från jobbet vi trivdes på. Det visade sig vara ett klokt beslut. Nu har Pilar hunnit sakna oss och ser fram emot att ha två entusiastiska arbetare med sina två illbattingar springande omkring sig igen.

Nils målar grind.
Nils målar grind.

G som i Glädjeämne

Barnen tycker att det är roligt! De lyckas hantera limbot mellan mycket frihet och många ”aja-baja”. Det är även glädjande att vi lyckats spara på våra slantar, vilket innebär att resan kan pågå längre.

Det underlättar att barnen leker så bra ihop. Foto: Helena Pietik
Det underlättar att barnen leker så bra ihop. Foto: Helena Pietik

O som i Orosmoln

Barnen kan göra sig illa. Riktigt illa. Stockar, sten och stup.

Rebecka Leone klättrar i berg.
Rebecka Leone klättrar i berg.

Det bästa vi har är varandra

I somras hotades vårt hem av den stora skogsbranden och under utrymningen bodde vi hos vänner i Skinnskatteberg. Att leva i en kappsäck kändes helt plötsligt naturligt. När allt kommer till kritan är det inte så många prylar vi verkligen behöver.

Jordskalv i grannbyn sju på morgonen. Inget man förväntar sig ska hända. http://www.diarioinformacion.com
Jordskalv i grannbyn sju på morgonen. Inget man förväntar sig ska hända. http://www.diarioinformacion.com

Yttre hot kan komma plötsligt. Andra morgonen i Spanien (11/1-15) vaknade jag av att huset skakade. Ett jordskalv på 3,2 på richterskalan, 5 km från där mina föräldrar bor, påminde oss om hur lättraserad vår tillvaro på jorden skulle kunna vara.

En jute-bonad som följer med oss på vår resa. Vi gillar budskapet.
En jute-bonad som följer med oss på vår resa. Vi gillar budskapet.

Bonaden med budskapet ”Det bästa vi har är varandra” får följa med oss på vår resa. Den broderade min mamma på en bit juteväv för över 30 år sedan, den tiden i livet då vi hade en sommarstuga i Finland.

Pengar pengar pengar

Att leva av det naturen ger är en fin tanke men det finns vissa utgifter som vi inte kan undvika om vi också vill unna oss lyxen av

  • Uppvärmning, matlagning eller dusch. Även med solenergi tillkommer vissa utgifter. Pilar brukar ha en gasmotor igång samtidigt som hon kör tvättmaskinen, för att avlasta batterierna som driver elen i resten av huset.
  • Transport. Många vill ha tillgång till bil, samt bränsle och reservdelar till den. Jag önskar att vi därhemma kunde vara del av en bilpool istället för att äga en egen bil.
  • Reparationer. Hur mycket du än återanvänder och reparerar måste vissa delar i slutändan köpas och ersättas.
  • Rolig mat. Även att vara självförsörjande kostar pengar om du vill köpa foder till dina djur, inhandla mjölkprodukter istället för att ha ett mjölkdjur, sockra dina marmelader etc.

    Imponerande hur Pilar planterat fruktträd från kärnor och frön (!) för att tio år senare kunna skörda frukter och koka in till marmelad som hon säljer https://www.facebook.com/JabonesArtesanalesYReciclajeDeTelas?
    Imponerande hur Pilar planterat fruktträd från kärnor (!) för att tio år senare kunna skörda frukter och koka in till marmelad som hon säljer till bekanta och via nätet. Foto: Pilar Castello

Det är få människor som kan ha allt på sin egen tomt och vara självförsörjande utan att spendera en endaste krona.

Casa de pilar (1)
Inget tygstycke går till spillo hos Pilar. Tygbitar sorteras efter storlek och struktur för att senare omvandlas till lapptäcken, dukar och väskor. Foto: Helena Pietik

Vår värdinna Pilar är mästarinna på återvinning, både för att hon gillar remake, samt för att hon lider hårt av den ekonomiska krisen i Spanien.

Jag har närt en köttätare vid min barm

Min treåring älskar kaniner.

En av alla kaninungar. Vissa blir maskotar hos barnfamiljer, andra hamnar på tallriken. Foto: Pilar Castelló
En av alla kaninungar. Vissa blir maskotar hos barnfamiljer, andra hamnar på tallriken. Foto: Pilar Castelló

Som 16-åring valde jag att sluta äta kött av flera anledningar. Främst var det insikten om hur djurindustrin inte lät djuren leva ett gott liv medan de levde. Som 21-åring bodde jag på en grisfarm i Nederländerna för att ”påminna mig” om varför jag inte vill stödja konventionell grisuppfödning.

Glada höns som lägger många ägg under sitt liv. Köttet är dock segare än från vanlig buruppfödd broiler.
Glada höns som lägger många ägg under sitt liv. Köttet är dock segare än från vanlig buruppfödd broiler.

Även om jag har en stark övertygelse om min vegetarianism, är jag noga med att inte tvinga på er andra mina värderingar. Detta har lett till att mitt barn är övertygad köttätare. Hennes mor gör henne väl medveten om att det är kanin hon äter. Samma kanin som hon klappade häromdagen men som nu måste dö för att bli till mat åt oss.

Tuggandes på låret utbrister hon: ”Jag älskar kaniner!”

Att resa med barn

Under vår första månad på resande fot har vi redan hunnit känna på fördelar och nackdelar med att resa med barn.

Barn gör stora kliv i utvecklingen under resor. Här har treåringen börjat rita huvudfotingar.
Barn gör stora kliv i utvecklingen under resor. Här har treåringen Rebecka självmant börjat rita huvudfotingar.
  • Små barn älskar sina föräldrar. Känner vi oss lugna och harmoniska smittar det över på våra barn. Vi håller huvudet kallt och litar på att saker och ting löser sig.
  • Planering är bra. Ännu bättre är att ha planerna öppna för förändringar. Detta gör det lättare att ställa om när saker inte går som man först tänkt sig.
  • Turas om att ta hand om barnen. I Sverige är vi vana vid barnomsorg som avlastar föräldrar. På långresa får vi njuta av våra barn, dygnet runt.

    Lustfyllda (och småfarliga) lekar utomhus.
    Full fart! Lustfyllda (och småfarliga) lekar utomhus.

Treåringen frågar mycket och vill förstå sin omvärld. Jag märker att det också hjälper mig själv att förstå mitt sätt att leva. ”Mamma jobbar”, precis som vanligt … bara i en annorlunda miljö.

Födelsedagskalas med tårta och gäster.
Födelsedagskalas för Stig Love med tårta och nya vänner som gäster.

Vad har du för erfarenheter av att resa med barn?

Vad är workaway?

I utbyte mot arbete, ca 4-5 timmar om dagen, får vi mat och husrum hos värdar som finns via en webbsida vid namn Workaway.

Vivi och Nils målar hos Vivis föräldrar.
Vivi och Nils målar hos Vivis föräldrar.

Vanligtvis är det ungdomar som gör en sådan typ av resa under ett sabbatsår. Vi är lite ovanliga som familj med två små barn, men hos rätt värdinna fungerar det perfekt.

Pilar, vår workaway-värdinna i Villalonga i Valencia.
Pilar, vår workaway-värdinna i Villalonga i Valencia.

Pilar, vår värdinna, bor utanför småstaden Villalonga på Spaniens östkust i ett litet vitt hus med blå knutar, solpaneler på taket och utsikt över bergen. I trädgården hjälper vi henne med att laga staketet som håller hönsen, katterna och hundarna utanför grönsaksodlingen. Vi beskär fruktträd, rensar ogräs tex. i form av björnbärssnår.

Vi hämtar hästgödsel till grönsakslandet
Vi hämtar hästgödsel till grönsakslandet

Efter gymnasiet gjorde jag en liknande resa tillsammans med en av mina bästa vänner. Då använde vi oss av World Wide Opportunities on Organic Farms, WWOOF, och plockade apelsiner i Andalusien i södra Spanien.

Sommaren 2014 testade vi att vara värdar via Workaway vilket gjorde oss sugna att själva bege oss iväg på resa. Här en länk till ett svensk-finskt radioprogram i Sveriges Radio där jag blir intervjuad med anledning av volontärjobbet.

Hittekatten i öppna spisen

Vi har fått en ny vän. Han kallar sig själv “mio” när vi frågar honom och han har ingen mamma. I Spanien är det tyvärr väldigt vanligt med hittehundar och katter som lämnats åt sina öden.

Jag försöker förklara för min treåring hur världen fungerar, att kattungens mamma inte är död, men säkert var så fattig att hon inte kunde ta hand om sin bebis.Casa de pilar (4)

Häromdagen lärde sig “mio” att äta ur en skål. Detta är ett tecken på överlevnad. Likaså söker sig till katten till värmen. Lite mindre härligt att värmen han söker är i en öppen spis.Januari 2015 (20)Vad mer behöver vi? Kärlek och uppmärksamhet. Bekräftelse. Detta får vi dela med oss av till katten så blir det nog folk av honom också.

Kretsloppstänket och en apelsin

I trädgården plockar jag apelsiner och beskär fruktträd.

Januari 2015 (35)
Solmogna apelsiner redo att njutas.

 

I köket äter jag frukterna som ligger uppradade framför fönstret.

Januari 2015 (23)

Skalen hamnar hos hönsen. Inte en munsbit går till spillo i det kretslopp som är slutet.

Januari 2015 (33)

Makten över mitt liv

Idag har vi pratat mycket om vad som är ett rikt liv. Hur min inställning till livet och rikedom vs. fattigdom påverkar huruvida jag känner mig rik eller fattig. Hur kan någon som jag känna mig så rik? Jag som inte tjänar ett korvöre för närvarande. Är det känslan av makt vs. maktlöshet? När jag har kontrollen över mitt liv mår jag bättre.

På ett sätt hänger detta mycket ihop med konsekvenserna av klimatförändringarna. Förändringar kan komma så pass snabbt att vi inte hinner vänja oss vid tanken.

I väntan på fler tankar är det lika bra att sitta ner, skala en till apelsin och njuta av tillvaron som är just nu.

Livet i en kappsäck

Dagen för avfärd var solig. Isen ligger blank på sjön. Nils, Vivi och barnen som är 3 år och 1,5 år känner sig pepp! januari 2015 (6)

Vi vet inte om vi ska återse huset inom två månader, eller ett halvår. Livet som Workaway ska just börja.

januari 2015 (1)

Allt vi tror oss behöva får plats i tre väskor och en barnvagn.

januari 2015 (16)

I somras övade vi på att packa de viktigaste ägodelarna när vi var utrymda pga den stora skogsbranden. Därför kändes det betydligt lättare att packa denna gång, utan hot om att huset ska brinna ner och det vi lämnar bakom oss riskerar att försvinna.

januari 2015 (19)

Som i berättelserna om Pettson och Findus vandrar hönsen runt fötterna och letar mask. På vår första anhalt via webbsidan Workaway bor vi hos fattigepensionären Pilar, som lever ett rikt liv “offgrid”. Elen kommer från solpaneler på taket. Vattnet kommer från brunnen. Maten kommer från odlingarna och frukträden som ger avokado, apelsin, citron, hassel, nektrain, persika, mm. mm. Här ska vi få lära oss ett och annat.

januari 2015 (20)

Vi börjar med att rensa odlingslandet, samt bygga ett bättre staket. Istället för att låsa in djuren, hägnar Pilar in sina odlingar så att höns, katter och hundar inte kommer åt hennes mat.

Imorgon bär det av

vivisphoto 1061Dags för ett annat liv

Klockan har passerat midnatt men resfebern håller mig vaken.

Häromåret besökte jag mina (blivande) svärföräldrars hem när de bodde på en segelbåt i Karibien. Då skrev jag och Nils en hälsning till dem i deras blogg. http://www.elinalida.se/2011/01/06/ett-annat-liv/

Dagarna på båten fick oss att fundera över begreppet “ett annat liv”, vilket bland annat formulerades såhär:

* Tänk att hoppa av ekorrhjulet. Välja ett liv som inte är jakten på status.

* Tänk att bli medveten om sin egen dödlighet – utan att för dess skull ha drabbats av en dödlig sjukdom (vilket annars brukar vara en sådan stund för insikt).

* Tänk att ta chansen när den kommer. Att ha modet att våga göra det. Lämna tryggheten för en dröm.

* Tänk att leva så nära inpå varandra. Under de senaste två åren har Mats och Ingela som längst varit ifrån varandra i max fem timmar i sträck.

Vi kan påverka det liv vi lever. Nu har vi fått smaka på ett annat liv här på Elin Alida. Snart är det dags för hemfärd tillbaka till vårt eget liv – ett annat liv det med.

Nu är det min och Nils tur att våga släppa taget om det trygga och kasta oss in i ett äventyr. Planen är att börja i Spanien och volontärarbeta på vår långsamma väg norrut. Barnen har långledigt från förskolan och vi har sparat undan pengar för att kunna vara utan vanliga jobb denna period. Kanske blir det ett halvår. Kanske blir det tre månader.

Hur bygger man upp infrastruktur utan byggstenar?

Vid foten av Himalaya…

…där Indien slutar och det flacka landet Bangladesh tar vid, söker sig Bangladeshiska turister i mängder för att se på – vadå?

Ja, det undrar jag också. Alla, bangladesher jag mött säger ”you should go to Jaflong”. Där ska vi få uppleva vackra berg på avstånd, bergen tillhör nämligen Indien, se en turkosfärgad flod samt uppleva något som är bristvara i Bangladesh, nämligen – sten.

Innan vi reste till nordöstra delen av landet såg vi framför oss ett stort dagbrott där hammarslagen ekar och massiva stenblock krossas till grus.

Foto: Vivi Pietik Bangladesh 2009
Foto: Vivi Pietik Bangladesh 2009

Istället möttes vi av muskulösa män som letade efter stenar på flodbotten. Med hinkar hivas stenarna upp i små roddbåtar, sorteras för hand och lossas vid strandkanten. Med spade som enda verktyg lossas Continue reading Hur bygger man upp infrastruktur utan byggstenar?