Hur ska företagen tjäna pengar på att bevara biologisk mångfald?

I veckan deltog jag för fjärde gången på Sustainability Day, detta år på Cirkus i Stockholm, som vanligt arrangerat av tidningen Miljöaktuellt. Temat var ”Planetens nya prislapp” och forskaren Åsa Jansson från Beijerinstitutet argumenterade skickligt för varför vi måste lära oss att ekosystemtjänster kostar pengar.

Värdera ekosystemtjänsterna


Våtmarker är naturen egna reningsverk, Foto: Vivi Pietik

Visst är det så att vi måste värdera de tjänster som planeten tillhandahåller oss gratis (tänk våtmarkens vattenrening, binas pollinering, skogen som koldioxidsänka). Annars kollapsar ekosystemen och därmed minskar chansen för planeten att försörja alla 9 miljarder människor år 2050. Detta är fakta som miljöförespråkarna Svante Axelsson Generalsekreterare på Svenska Naturvårdsverket, Anders Wijkman från Tällberg Forum, Lasse Gustavsson VD på Världsnaturfonden Sverige ställer sig bakom, liksom chefsekonomen Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv (som visserligen alltid kommer med sitt i mina ögon tråkiga argument att vi i Sverige inte ska skärpa miljöreglerna eftersom företag då flyttar utomlands).

Många arter = hög buffert

Denna heldagskonferens arrangerades i samband med Näringslivets Miljöchefers årsmöte vilket ledde mig till att formulera frågan: Hur kan företag tjäna pengar på bevarad biodiversitet? Ett stort antal arter skapar nämligen en buffertförmåga för ekosystem att klara av förändingar. Men så länge vi inte ser den tydliga kopplingen mellan en art och dess funktion för vår ekomiska välfärd tenderar vi att bortse från det viktiga i att bevara arten.

Är konstgjorda marknader svaret? Dvs. att vi hittar på ett värde för biets pollineringsförmåga och räknar med den i budgetkalkylen. Jag är inte helt övertygad.

I det långa loppet kräver konstgjorda marknader (som tex. handel med utsläppsrätter) ett avancerat regelverk och god kontroll för att det ska bli olönsamt att smutsa ner och istället lönsamt att välja det mest miljöeffektiva. Jag blir frustrerad när jag tänker på alla utsläppsrätter som delas ut gratis till våra industrier som inte har råd att betala vad det kostar att smutsa ner. Ja såklart, om pappersbruket var tvunget att betala för alla sina faktiska utsläpp skulle det bli som Stefan Fölster förutsett, de flyttar verksamheten till Kina och Sverige förlorar intäkter.

Är ekoturism ett sätt att prissätta ekosystemtjänster?

Istället vill jag veta hur man kan tjäna pengar på ökad biologisk mångfald, på riktigt? Ett svar kan vara ekoturism. Människor betalar för att gå på vargsafari vilket i sin tur kräver att det finns 1) varg, 2) natur som vargen kan sträva om kring i 3) lugn och ro runt dessa strövområden. Klirr i kassan och naturen vann.

Fler exempel? En bred zon med lövträd i skogsbrynet skyddar monokulturen (tex. ett granfält) från hårda vindar. Detta gör skogsbruket mindre riskfyllt men miljöfrågorna är som bekant mer komplexa än så. Biodiversiteten ökar endast om arterna har möjlighet att röra sig fritt mellan de olika zonerna och föröka sig, via sk. korridorer. Detsamma gäller ovan nämnda exempel med vargsafarin. Inte hjälper det om vi har fraktionerade grönområden, en varg här och en annan där. Att i stort sett hela Sveriges vargstam härstammar från tre (!) individer är ett tydligt exempel på hur problemet med en liten genetisk variation riskerar att bestående utarma den biologiska mångfalden. Arten är mindre motståndskraftig mot störningar, tex. virusangrepp.

Vad tycker du?

Hur ska ett företag göra för att visualisera det faktiska samband som finns mellan företagets välfärd och naturens gratistjänster? Lika aktuell är den omvända frågan: Hur ska företagen hantera det långsiktiga problemet med en ständigt minskande biologisk mångfald?

Jag är idel öra.

Published by

Vivi

Jag vill sprida kunskap och väcka tankar och engagemang i miljöfrågor. Därför driver jag företaget Viveco och arbetar som miljöutbildare och miljökonsult. Kontoret har jag i Norberg men jag är verksam över hela länet och landet.

3 thoughts on “Hur ska företagen tjäna pengar på att bevara biologisk mångfald?”

  1. Tack för kommentaren Jeppe.
    Jag håller med – allt handlar om pengar. Därför behöver vi vända och vrida på begreppet. Vända det till vår fördel. Vad bra att allt handlar om pengar – nu ska vi se till att utebliven miljöförstöring minskar utgifterna för företaget.

    Ett extremt exempel på det motsatta som kan hända om man inte tillämpar försiktighetsprincipen i industrin det just nu pågående saneringsarbetet på Nordamerikas sydkust efter oljekatastrofen.

    Jag anser att vi måste nå kärnan i företagen. Styrelsen och de ekonomiskt ansvariga måste förstå sammanhanget biologisk mångfald = långsiktig välfärd. Miljöarbete ska inte handla om goodwill och uppoffrade pengar. Företagen behöver inse att de är en del av ekosystemet och i stort behov av de ekosystemtjänster naturen tillhandahåller.

    Precis som du säger, vi verkar idag var beredda att offra både miljö, natur och mångfald. Steg för steg börjar konsekvenserna visa sig. Vad jag önskar är att vi får makthavare som vågar dra åt svångremmen.

  2. En mycket bra analys och genomtänkt frågeställning.

    För mig är bilden klar över vad som behöver göras, och det är egentligen det som genomsyrar många av de problemställningar vi står inför idag inom många områden.

    Allt handlar om pengar och även om vi vill ta ett ansvar och vi vill göra gott, så får det absolut inte kosta något! Allt handlar om pengar och generellt ser vi hela tiden att vi ska pressa så mycket pengar så möjligt ur saker och ting, så långt det bara går.

    I min uppfattning så är det klart att vi aldrig kommer att komma någonstans om vi inte är beredda att faktiskt offra någonting. Se bara på oss själva som individer. När vi själva började ändra om i vårt leverne och faktiskt började ägna oss åt återvinning, vad hände då? Vi fick själva offra tid och faktiskt kraft för att istället kasta allt vi konsumerar på ett ställe för att istället sortera det på olika ställen och sedan bege oss till en återvinningsstation för att slänga det. Inte mycket pengar vi offrar här, men vi ändrade vårt beteende.

    Vi gör samma sak egentligen, fast här handlar det faktiskt om pengar, när vi började handla närproducerat och ekologiskt. Vi valde bort de billigare alternativen för det som var mer miljövänligt. Inte många kronor i realiteten, men vi offrar faktiskt en bit av vår inkomst på detta.

    Om vi ska syna det som ett sätt som de stora företagen gör, så handlar det inte om någon stor förändring i dem ekonomiska marginalerna, men trots detta, så kan vi som individerna göra det, medan företag ska kämpa för att bibehålla sina marginaler och är inte beredda att offra en liten bit av sin marginal för att bibehålla mångfalden och miljön!?

    Se på turism industrin som är ett typexempel på en industri som jobbar med stora volymer och små marginaler. Om inte turismen själv inser problemet och är beredd att förändras, så kommer faktiskt turismen att ta död på sig själv. För vad ska vi åka och uppleva när allt är förstört och ser lika dant ut? Ännu ett all-inclusive hotell i någon del av världen?

    Nä, vad vi behöver är en insikt i ledningarna på företagen om att allt här i världen inte bara handlar om pengar och att man inför ett gediget och genomarbetat CSR arbete som faktiskt fungerar som det ska. Det tragikomiska i det hela är att vi verkar vara beredda att offra både miljö, natur och mångfald som det ser ut idag…

    Börja ta ansvar och inse att vi måste vara villiga att offra något för att det faktiskt ska finnas en framtid!

Comments are closed.