Jag sätter mitt hopp till framtidens vuxna

150 gymnasieelever från länet samlas

Föreningen Agenda 21 i Västmanland arrangerar årligen Ungdomsting för hållbar utveckling på Culturen i Västerås. I år satsar man på att blanda praktisk och teoretisk kunskap. Pimp my Trash finns självklart på plats.

Det känns högst relevant att engagera ungdomar i resurstänket

Det är de som är morgondagens makthavare och konsumenter.

EU:s Avfallstrappa, en prioriteringsordning som ska hjälpa oss ur "slit-och-släng" mentaliteten

Tänk om Sverige lyckades bryta trenden mellan ekonomisk välfärd och ökade mängder avfall. Avfall Sveriges senaste rapport “Svenska avfallshantering 2011”visar på att vi förra året producerade mindre skräp än året innan! 463 kg hushållsavfall per person 2010.

Miljömålen för källsortering uppnåddes också!

50 % samlades in för återvinning. Kul att läsa om framsteg.

Nu ska vi klättra uppåt i avfallstrappan

Dvs. köpa mindre “skit”.

Slänga mindre skräp.

Återanvända mer.

Köra mer Pimp my Trash

Fler inlägg om Pimp my Trash:

Pimp my Trash som programpunkt på Ungdomsting som nominerades till EU-final i European Waste Reduction Awards.

Pimp my Trash på förstasidan i CIRKULERA, reportage i Vafab Miljös kundtidning.

“Kreativt och Snyggt”, artikel i Agenda 21:s tidning Gröna Draken.

Inslag i TV4 Nyheterna om Pimp my Trash.

Årets miljöhjälte i P4 Västmanland

“Jag är inte så mycket för att förfasas, jag är mer för lösningar”

Morgonpasset i P4 Västmanland ringde upp mig tack vare nomineringen till Årets Miljöhjälte och frågade vad jag förfasas över att folk slänger.

Men istället för specifika prylar är det just slit-och-släng mentaliteten jag vill råda bot på med hjälp av Pimp my Trash och Bjussa.se.

Bjussa.se är ett enkelt sätt för dig eller ditt företag att ge bort fungerande saker som ni inte längre behöver själv.

Länk till inslaget i P4 tillgänglig tom. 30 nov 2011

Workshop by Viveco: Pimp my trash

Pimp my trash är en workshop för ungdomar som förenar avfallskunskap och konst. Du får skapa smycken, mobiler och ljuslyktor av små skräpföremål, metalltråd och fiskelina.

Läs mer i Produktbladet för Pimp my Trash.

Varför behövs Pimp my trash?

Gamla gem blir färgglada örhängen. Till höger ett par omgjorda tingel-tangel-örhängen där bara ett originalörhänge fanns till hands. Det ensamma örhänget fick ett nytt liv. Foto: V.Pietik

Resursanvändandet i fokus: På många sätt rimmar dagens konsumtionsinriktade samhällsordning illa med en strävan efter minskad resursanvändning.

Min största drivkraft bakom ”Pimp my trash” är att sprida avfallskunskap på ett pedagogiskt och roligt sätt. Med hjälp av projektet vill jag få barn och ungdomar att se på skräp ”med nya ögon”, dvs. som en råvara istället för sopor.

Eftertanke: Eftersom syftet är att deltagarna ska skapa ett konstverk, kommer de dessutom att få med sig ett föremål hem som kan påminna om vad de lärt sig i projektet.

För vem?

Pimp my trash kan genomföras var som helst i Sverige, men fokus på säljområdet  är Bergslagen och Mälardalen. Kunder är skolor, ungdomsgårdar och fritidshem, föreningar, ungdomsförbund dvs. både offentlig och privat sektor.

Hur genomförs Pimp my trash?

Tidsåtgång: 3 timmar.

Upplägg: Ungdomarna har i förväg fått veta om projektet och har eventuellt med sig eget ”skräp” hemifrån. Annars finns skräp som jag eller beställaren förberett.

Material:

Metalltråd, fiskelina, tänger, lim, hängen till örhängen, pärlmaterial från lådor hemma, second hand butik, ex. pärlhalsband, knappar, udda örhängen. Reseminnen, snäckor, träbitar, skruvar, gem … Endast fantasin sätter gränsen för materialet som kan användas till Pimp my trash.

Teoridel:

– Jag berättar syftet med projektet och lär ut om avfallshantering.

– Som kunskapsbas använder jag EU:s avfallshierarki (bilden) där avfallsminimering och återanvändning står högst upp på prioriteringslistan.

– Jag visar upp prototyper jag förberett samtidigt som jag berättar om olika materials förmågor.

Praktisk del:

– Deltagarna skapar egna konstverk.

– Deltagarna får ta hem sina konstverk.

Målet?

Genom att förena nytta (fakta om återanvändning) med nöje (konstskapande) önskar jag att väcka ett intresse för återanvändning och återvinning hos morgondagens konsumenter.

Vad kostar workshopen?

Tre timmar ”Pimp my trash”  kostar 3200 kr exkl. moms, 4000 kr inkl. moms.

I priset ingår prototyper, koordinering med beställaren, föreberedelser och genomförandet av projektet.

Ett ton undvikt matavfall är bättre än ett ton till rötning

Avfallsminimering heter det. Det är det första målet i avfallshanteringen. Att undvika problemet så att säga. Bra exempel är just att inte köpa storpack mat när man vet att man inte hinner äta upp det.


Vad mer kan man göra av en konservburk än att slänga den? Här en blomkruka. Foto: V.Pietik

Nästa steg är att återanvända

Köpa och lämna in kläder på second hand. Köpa och sälja prylar på Internet.

Tredje steget materialåtervinna

Här kommer källsorteringen in i bilden. Smälta ner material och gjuta nytt, exempelvis glas, metall, plast. Ju bättre vi blir på att sortera – desto mer kan man faktiskt göra nytt material av.

Slöseri på pengar att betala dubbelt för sophanteringen

Jag var i veckan på avfallsbolaget Vafab i Västerås och lärde mig mer om plockanalyser. De har gjort studier på soppåsar i hela Västmanland och tittat efter vad folk slänger i påsen för brännbart. Förvånansvärt mycket förpackningar hamnar i ”vanliga soporna” och går till förbränning. Priset för hämtningen betalas i avfallstaxan och regleras av hur mycket skräp som måste hämtas och behandlas.

Vad många kanske inte vet om är att man redan i butiken betalar en förpackningsavgift till FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det är med den avgiften som FTI bekostar källsorteringsanläggningarna bla. Varför betalar folk dubbelt? Resursslöseri i fler bemärkelser än naturresurser.


Svinbra anaerobisk behandling av biogödsel i Thailand. Foto: V.Pietik

Kretsloppstänk i tankarna

Det fjärde steget i avfallshierarkin är att energiåtervinna, tex. genom att bränna sopor för fjärrvärme eller elektricitet. Hit räknar vissa in biologisk behandling, medan andra anser att det ska upp ett snäpp i hierarkin. Oavsett vilket så är tillverkningen av biobränsle för fordon en trend på uppgång.

Istället för att bränna upp biologiskt avfall samlas det i rötningskammare under ca 20 dagar och får brytas ner anaerobiskt (utan syre) varpå det bildas metan som sen sopbilarna kan köra runt på. Det fasta biogödslet som blir kvar i rötkammaren sprider lantbrukare ut på sina åkrar.

Deponier förbjudna från och med 2012

Det sista steget i avfallshierarkin, soptipparna, håller på att fasas ut i Sverige. Idag får man egentligen endast ha kontrollerade deponier, tex som långtidsförvaring för batterier. Däremot sker utfasningen och sluttäckningen långsamt.

Enklast vore om samhället och vi, dess medborgare, lärde oss att se på sopor med nya ögon – som en resurs inte avfall. Men den dagen kommer väl…