Skogsbruk utan hyggen – långt ifrån verklighet i dagens Sverige

Idag, 13 april 2010, presenterade Svenska Naturskyddsföreningen sin rapport ”Skogsbruk utan hyggen”.

Trakthyggesbruk ställs mot hyggesfritt skogsbruk

Det förstnämnda innebär att man avverkar hela, eller nästan hela skogsbestånd, medan det hyggesfria skogsbruket innebär en selektiv avverkning.

Värdera biologisk mångfald – för långsiktig hållbarhet


Blivande skogsmästare lär sig planteringsteknik. Foto: Vivi Pietik 2010

Jag förespråkar att man ser till andra naturvärden i skogen än bara de ekonomiska värden som vi får ut av timmer, massaved och bränsle. Den biologiska mångfalden (antalet djur- och växtarter) behöver ökas för att vi ska kunna uppnå våra nationella miljömål. När skogsbestånd kalavverkas bildas barriärer för djur och växter att sprida sig, vilket är ett stort problem idag.

För att öka den biologiska mångfalden i Sverige har allt större skogsarealer fått ett ökat skydd (tänk Naturreservat, Nationalpark, miljöcertifierat skogsbruk). Paradoxalt nog har arealerna som kalavverkas aldrig varit större än vad de är idag och dagens intensiva skogsbruk gör det omöjligt för skogarna att inhysa en större biologisk mångfald.

Plockhuggning kräver stor kunskap hos den som avverkar

Trädtoppar i naturreservat, Foto: Vivi Pietik

Kärnan till problemet är väl just där, att ett homogent lättskött bestånd (tänk tallar i rad) lättare kan omvandlas till stora lass likartat timmer, medan en plockhuggning här eller där kräver större kunskap hos avverkaren och mer energi eftersom maskiner används fler gånger. Därtill går avverkningen långsammare (omloppstiden för skogen blir längre), vilket minskar effektiviteten av skogsbruket.

Det mest galna i sammanhanget är att om man bara ser på klimatnyttan i skogsbruk kan man argumentera för kalhyggen eftersom koldioxidupptaget per hektar skog blir större än i blandskog som plockhuggs. Detta illustrerar väldigt bra komplexiteten i miljöfrågor. Det finns för- och nackdelar med allt. Med en variation i ålder på träden får man en större motståndskraft mot sjukdomar och insektsangrepp samt en livsmiljö anpassad för fler djurarter. Därtill behövs en variation av trädslag, bestånd med lövträd behöver varvas med tall och gran.