”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Hur miljövänliga är mina träningskläder?

Sommarens matglada dagar har satt sina spår och för att speeda motionsmotivationen beger jag mig till sportbutiken för inköp av nya träningskläder. Inte kunde jag ana att mina nya kläder skulle vara indränkta i miljögifter, som dessutom sprids ut i avloppsvattnet redan i första tvättarna.

Dalälven (Foto: Vivi Pietik)

Urklipp ur DN debatt 2010-08-04:

”För att ett klädesplagg ska kunna vara antibakteriellt måste det vara behandlat med ett bakteriedödande ämne, såsom triclosan, triclocarban eller olika typer av silversalter. I många fall är inte det verksamma ämnet angivet på kläderna utan det marknadsförs under olika namn som exempelvis Polygiene, Ultra-Fresh, Sanitized, ClimaLite X-static eller Microban.”

Efter att ha läst Svenskt Vattens och Naturskyddsföreningens debattinlägg i Dagens Nyheter häromdagen ställer jag mig frågan:

Hur göra rätt val i klädesbutiken?

Inom miljörörelsen har man ofta förespråkat bojkott av miljöförstörande ämnen, dvs. att man uppmanar folk till att låta bli att köpa produkter man vet skadar naturen. Men om jag inte vill träna i ekologiska linnebyxor och vadmalsskjorta?

BUYkotta hellre än bojkotta

Motsatsen till bojkott har lanserats som BUYkott, dvs. att man uppmanar folk till att välja de produkter som inte är skadliga för miljön. Att köpa ekologiska varor är typexemplet på BUYkott. Jag efterfrågar information om vilka träningskläder och varumärken som inte innehåller triclosan eller liknande bateriedödande ämnen. Tills dess får jag nöja mig med att bojkotta ordet ”antibakteriell”.

Vill man veta mer om ett specifikt ämne är det bara att höra av sig till Kemikalieinspektionen med sin fråga (kemi@kemi.se). Det är dessutom just den myndighet som är ansvarig för att Sverige ska uppnå regeringens miljömål 4 “En giftfri miljö” till 2020.

Vad gör du som konsument?