Stadsodling växande trend

Stadsodling: odla på balkonger, tak och parker. En växande grön trend.

Ett stort steg i rätt riktning!

Vem kunde för några år sedan tro att stadsodling, dvs. “Guerilla-gardening” ska etableras i finrummen och blir en studiemedelsberättigad universitetskurs? Jag gläds åt sommarkursen på Stockholms Universitet som verkligen är ett steg i en grönare riktning. Läs mer här.

Många stadsbor vill minska sitt ekologiska fotavtryck.

Ett konkret sätt är att odla sin egen mat. Tack vare trenden med stadsodling måste du inte flytta ut på landsbygden för att få skörda din egen tomat. Nu finns många odlingar runtom i staden. Hitta en odling nära dig på tillvaxt.org.

Stadsodling ökar förståelsen för ekologi och odlingssäsonger. Vi kan som miljömedvetna konsumenter inte äta paprika och tomat året om. Eller vad säger du? //Vivi

Stadsjeepen “bättre” än hunden?

Inte så funktionell som transportmedel. Men betydligt gosigare att mysa med i soffan än en bil...foto: V.Pietik

Människan störst klimatbov

Ibland blir jag förvirrad. Nu jämförs miljöbelastningen från sällskapsdjuren med stadsjeepen.

Skämtsamt skrivet eller ej känns det långsökt att jämföra transportmedel med familjemedlemmar.

I så fall borde jag i miljöns ära skarpt fundera på att adoptera bort mitt barn så snart hen är född. Människan är trots allt den största “klimatboven” som finns just nu.

Läs hela artikeln “Hund värre för miljön än stadsjeep” på Dagens Nyheter 22/5.

Vad värms ditt hem med?

Färdig spånprodukt. Spånet har pressats ihop efter torkning och pellets ser ut som korta rundkolvar. foto: V.Pietik

Det lokala valet för husuppvärmning fanns närmare än jag trodde

Närmare sagt 2 km hemifrån finns Spännarhyttans pelletsfabrik där man i närmare tjugo år framställt briketter och pellets. Briketterna går uteslutande till industrin och värmeverken medan pellets även säljs till privatkunder.

Hyvla panel och gör pellets av skräpet

Råvaran i pellets är sågspån och kutterspån från hyvlerier, dvs. restmaterialet när man hyvlar lister och panel (fukthalt 12%). Sågspånet blir till när färskt timmer sågas till plank och brädor (fukthalt 50%).

Spånet passerar en torktrumma innan den pressas. Vattenhalten i sågspån ska ner från ca 50% till 10%. foto: V.Pietik

Vikten av logistik

Smart logistik för transporterna är avgörande för att hålla nere det ekologiska fotavtrycket på pellets. 70 % av råvaran kommer från avstånd på mindre än 2 mil från fabriken i Norberg. Längsta avståndet är 10 mil.

Dessutom finns krav på att lastbilar som lastar av spån i Spännarhyttan även ska ta med sig färdig produkt när de lämnar fabriken – inga diesellastbilar får köra runt tomma.

När man analyserar uppärmningsystems miljöpåverkande sidor måste man se på hela kedjan, från vagga till graven.

Och visst, det bästa kanske är att hugga ved ur egen skog för uppvärmning men det kräver 1) ägande av skog 2) mycket tid till att hugga och förvara.

Överskottsvärmen från fabriken räcker till att värma 4000 villor

Råvaran i pellets är spån, inget annat. Foto: V.Pietik

När spånet torkas avdunstar vattnet. Den heta vattenångan måste kylas ner innan den kan renas. Istället för att elda för kråkorna låter man vattnet i Norbers fjärrvärmenät värmas upp av överskottsvärmen.

Vad värms ditt hem upp med?

Är det egen panna eller värmenät? Vad är energislaget bakom uppvärmningen?

Fundera på hur ditt ekologiska fotavtryck, dvs. den yta av jorden som krävs för att producera det du använder, går att påverka genom aktiva val i vardagen.

Siffrorna i denna text är hämtade under studiebesök i Spännarhyttan under ledning av fabrikschefen P. Franklin november 2010.

En ekovariant av youtube

Eldsjälar lyser upp i vintermörkret

Snubblade in på ett ekocafé vid Fullersta torg i Huddinge idag. Det visade sig att det inte bara såldes ekoreko-kaffe och smörgåsar här, utan det äldre paret driver även bioklubb med miljöinriktning. Med jämna mellanrum drar de ner bioduken och öppnar sitt biocafé för filmsugna lokalbor. Fantastiskt exempel på Glokalism (tänk globalt agera lokalt).

Klicka på bilden för att komma till sidan med en uppsjö av ecofilmklipp samlade

Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Glokalism på tapeten

länk till workshop-inbjudan: Tänk globalt - agera lokalt

“Tänk globalt – agera lokalt” är titeln på de två workshops som jag ska genomföra i uppdrag av folkhögskolorna i Västerås och Bergslagen under det större, kunskapslyftande projektet  “Medborgarna och EU”. Läs inbjudan här.

Under 90 minuter får ni deltagare chansen att i grupper diskutera er egen roll i den globala utvecklingen på miljöfronten. Jag inleder med en kort föreläsning och därefter får ni prata i mindre grupper kring utvalda frågeställningar som jag förberett.

Se kopplingen mellan här och där

Workshopen vänder sig till dig som är intresserad av miljöfrågor men känner att kopplingen mellan ditt eget handlande och de globala miljöproblemen inte riktigt känns glasklar. Syftet med diskussionsuppgifterna är att lyfta fram det egna handlandet och på så sätt inspirera till val som minskar negativ miljöpåverkan. Continue reading Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Jordbruk utan jord

Jag skördade egen bladpersilja hela sommaren. Det jag inte hann konsumera innan nattfrosten kom klippte jag ner och sparar i frysen. Foto: Vivi Pietik

Persiljans tid är över för denna säsong

Att framhäva det närproducerade är lätt i sommartid, men budskapet behöver framförallt framföras när året lider mot kyligare tider. Säsongsanpassat är nyckelordet. Nu är de svenska tomaterna inte lika klimatvänliga längre.

Istället är det högsäsong för purjolök och äpplen. På närproducerat-webbsidan Matvision.se finns en bra artikel om säsongsanpassad mat i oktober.

“Matens pris” om jordbruket utan jord

Konventionellt odlad holländsk paprika kan man undvika året om efter att ha lyssnat på ett avsnitt av programserien Matens pris i Radio P1. Lyssna på ett avsnitt som podcast genom att klicka på playknappen nertill.

Programbeskrivning: “Det är minusgrader ute men redan skördesäsong för paprika. I Holland har bönderna sagt farväl till naturen och flyttat in grönsakerna i fabriken där till och med själva jorden är bortrationaliserad. Med hjälp av billig fossil energi och stora subventioner har Holland blivit grönsaksproducenternas supermakt. SR:s reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson tar dig bakom paprikans glänsande skal.”

Lyssna på programmet om den dopade, energislukande paprikan:

Var finns de svenska grönsakerna?

Foto: Emmi Köttö

Sommaren är äntligen här! Korna och fåren betar förnöjsamt av klöver och gräs. Morötter och rödbetor växer så det knakar i mitt grönsaksland. Ändå är detta bara det översta lagret vi ser, den vackra sidan av vår energikrävande matproduktion.

Jag önskar att stormarknaden kunde erbjuda variation till rimligt pris. Jag undrar varför det är så svårt att hitta närodlade produkter även under varma säsonger? Kunde min matbutik ha valt en mer avlägsen plats att importera gul lök ifrån än Nya Zeeland? Är Kenya enda landet som tillhandahåller sockerärtor? Varför är det samma tomater och paprikor från Holland året om?

Sommarsäsongen gör ett förvånansvärt litet avtryck i den svenska matbutikens grönsaksdisk. Förutom att jag just nu hittar svenska gurka, jordgubbe och färskpotatis är det inte mycket som tyder på att det närmar sig högsäsong i grönsakslandet.

Vad har vi för ansvar som konsumenter? Hur ska vi påverka utbudet? Kanske har vi möjlighet att göra ”godare val” genom att lära oss om odlingssäsonger och välja grönsak efter säsong? (Jag hävdar att solmogen tomat smakar bättre än växthusvarianten från Holland.)

Källa: http://www.unsertaeglichbrot.at

Sveriges Radio sände vintern 2010 dokumentärserien ”Matens pris” [1] där programledarna besöker ett 11 fotbollsplaners stort växthus där paprikaplantorna står i långa rader i sin näringslösning. För att öka på tillväxten pumpar man in koldioxid i växthuset, smart kanske. Växthuset blir dock för varmt mitt under dagen och fönstren öppnas så koldioxiden ändå slipper ut.

Det verkar inte finnas några krav från svenska konsumenter på att paprikornas växthus skulle värmas upp med annat än fossilt kol. Inte säger vi ifrån när det gäller de bekämpningsmedel och konstgödsel som används i produktionen. Istället är Sverige den största importören och vi köper holländska växthuspaprikor som vore de svenska morötter.

Foto: Emmi Köttö

Problematiken måste lyftas fram och tokigheten i att slösa fossila bränslen på grönsaksodling måste bestridas. När väl incitamenten finns till att ställa om energiproduktionen behöver det inte ta lång tid från plan till handling. På ett par år har omfattande energiförbättringar skett inom den svenska tomatproduktionen.[2]

Jag väntar med spänning på höstens äppelsäsong. Jag önskar att jag nu när jag bor på landet lätt kommer över nya svenska äppelsorter. Men risken finns att jag ändå kånkar hem Royal Gala från Argentina och Granny Smith från Brasilien – min matbutik har trots allt samma leverantörer, samma produkter, året om.

[1] Dokumentärserien Matens Pris, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544

[2] http://www.va.se/nyheter/2010/02/09/svenska-tomater-allt-gronare/

Hur få ett välmående samhälle utan att tära på moder jord?

I tider då media dagligen rapporterar om globala klimatförändringar, etanolbilar och Kyotoavtal kan man lätt tappa fokus och känna sig uppgiven inför framtidens förutspådda miljökaos. Samtidigt finns det en utbredd ignorans bland svenskarna inför det faktum att vi lever i ett resursslösande välfärdssamhälle som har hög standard på bekostnad av fattiga människor och moder jord.

Jag kan urskilja två sambandskurvor som krockar, vilket gör det svårare att nå en hållbar framtid. Samhällsekonomer ser ett linjärt samband mellan välfärd och ökad ekonomisk tillväxt visat i att vi i världen har mer pengar som vi kan spendera på saker.

Ekologer ser ett annat, icke-linjärt samband mellan slöseri av naturens resurser och dess effekter som både kan vara plötsliga och försenade, dvs. ej synbara omedelbart efter ingreppet. Ett exempel är Amazonas regnskogar med hög biodiversitet som avskogas för att ge plats åt monokulturer (t ex bananplantager). Att skövla en viss andel från det ursprungliga totala är inte skadligt men nu när det snart inte finns något kvar att skövla står vi utan koldioxidsänkor och arter som behövs för ett motståndskraftigt ekosystem. Dessa två samband är svåra att sammanföra. Hur ska vi kunna försäkra ett välmående samhälle utan att tära på moder jord?

Jag tror att vi måste se över vad ett ”välmående” samhälle innebär. Är det så att vi mår bättre av att spendera rekordmånga miljarder kronor på detaljhandel, som vi gjorde julen 2007[1]? Vi har upprättat en folkhemsstandard utan dess like. Enligt beräkningar av ekologiska fotavtryck är det sagt att om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas fler än tre jordklot[2]. Är jag alltför naiv när jag påstår att om vi ska uppnå ett hållbart resursanvändande måste vi anpassa oss till det Tellus vi fått tilldelat?

Det är hur vi lever våra liv som sätter spåren i naturen. Dock går det inte att sätta till den enskilda individens ansvar att få bukt på klimatförändringarna. Resursslöseriet måste dämpas med nödvändiga styrmedel, piska och morot. Konsumtionen behöver riktas från materiell välfärd mot tjänster och upplevelser[3].

Bio-energy power plant in Valencia. Foto: Vivi Pietik

Energieffektivisering och nya energikällor är något som Sveriges ledande miljöexperter pekar ut som viktigaste medlen för att klimatanpassa samhället. Solen är alla energikällors moder (kärnkraft och termisk energi borträknat) vilket leder till att de teknikområden som förespråkas att utvecklas är: Solvärme, solceller, solfilmer på byggnader och solenergi för vätgasproduktion till transportsektorn med mera. Även vind- och vågenergi har potential och bör utvecklas, liksom bioenergisektorn. Bioenergibranschen är kraftigt expanderande men samtidigt mycket känslig eftersom odling av bioenergi inte får ske på bekostnad av att människor i fattigare länder står utan odlingsbar mark för matproduktion[4].

För att minska på utsläppen av koldioxid från transportsektorn behövs nya lösningar för kollektivtrafik och trängselavgifter. Biodiversiteten och koldioxidsänkor hotas av avskogningen varför certifieringssystem och alternativa produkter och bränslen behöver lyftas fram.

Det finns innovativa forskare och teknikutvecklare som behöver investeringar för att kunna utveckla ännu okända lösningar. Däremot kan vi inte rulla tummarna i väntan på att framtiden utvisar hur det går för miljön. Vi som lever idag står i turordning att förvalta jorden för våra barn och barnbarn. Om man tar sig en funderare över hur fördelningen av resurser ser ut idag för att tillstå våra behov och begär, tror jag att man kan hitta flera uppslag till möjligheter för att bidra till en hållbar framtid.


[1] Rauden Lisbeth, 2007-12-27, ”Mellandagsrean hjälper julhandeln till rekord”, Dagens Handel

[2] http://www.myfootprint.org/ [accessed: 2010-05-12]

[3] Schück Johan, 2007-12-21, ”Minskad konsumtion inte rätt sätt att möta klimathotet”, Dagens Nyheter

[4] Strid Pernilla, 2008-01-03, ”Teknikerna som kan klara klimatet”, Miljöaktuellt