Moving planet – what’s your move?

Think global – act local

“Moving planet” is a good example of glocalism (think global, act local).

On September 24th people from over 150 countries take part in a global action campaign addressed to minimize the use of fossil fuel.

The local actions are small if you look at them one by one – but when they are put together and advertised on a global scale the impact is bigger, a synergy effect.

What’s your move?

Zero Waste – dags för en nollvision om sopor?

Energiförlust vid förbränning

Hur många gånger kan du bränna din soppåse?  Om du istället hade allt uppsorterat efter material, hur många gånger kunde materialet återvinnas? Pappersfibrer håller upp till sju vändor, glas och metall oändligt många …

Det bästa vore om sakerna inte hamnade i soporna.

Prylarna skulle hellre repareras och återanvändas innan de återvinns. Den största energivinsten gör vi om vi inte behöver tillverka en produkt från nyuppgrävd råvara.

En lättläst och intressant artikel jag läste under tågfärden var om återvinningscentralerna och hur mycket som kastas istället för att säljas second hand. Läs artikeln på s.40 i SJ:s gratistidning Kupé online.

Slänger man soffan för att det är lättare än att sälja?

Jag och en kompis håller på att utveckla ett sätt som gör det ännu enklare att bli av med gamla soffan än att frakta den till returen.

Vill du fördjupa dig mer i Zero Waste teorin föreslår jag Global Alliance for Incinerator Alterantives, “Waste Incineration: A dying Technology”.

Vad är det bästa jag kan göra som privatperson?

Jag fick den frågan häromdagen. Alltså, vad kan du göra som inte kräver en ombyggnad av huset till passivhus, investering i solpaneler, inköp av ny bränslesnål bil … ?

Tvätta, laga, olja din cykel!

Minska på användandet

Den största enkla insatsen du kan göra är att minska resurs- och energianvändandet. Hur går det till?

Jag föreslår en vegetarisk dag i veckan, typ “köttfri måndag”. Ett enkelt sätt som inte kräver mer investering än fantasi. Läs mer om hur dina matinköp och klimatproblemen hänger ihop.

Det andra är att plocka fram cykeln nu när snön äntligen smält. Byt en bilresa i veckan mot cykel och gör en stor insats. Länk till hur du servar din cykel själv.

Vad föreslår du?

Många bäckar små …

… ger stort avtryck när fler kommuner jobbar mot samma mål

Naturskyddsföreningen presenterade i förra veckan ett “recept” på en klimatsmart kommun. I en tio-i -topp lista finns de populäraste miljömålen listade. Tyvärr finns varken Norberg, Skinnskatteberg eller Fagersta representerade i någon av målen… än så länge.

Lättare haka på när man vet att andra också jobbar för minskade utsläpp

I den lättlästa skriften om en klimatsmart kommun, “Grön”-köping, kan man läsa om handlingar som minskar kommunens negativa klimatpåverkan.

Det kan vara svårt för mig att här i Sverige förstå kopplingen - hur våra utsläpp lokalt påverkar klimatet globalt. Till höger i bilden ser du spåren efter en orkan i Bangladesh som svepte med sig växtligheten som skyddar marken. Foto: V.Pietik 2009

• Tjänstecyklar används flitigt
• Eget vindkraftverk sparar pengar och kommunen använder bara förnybar el
• LED-lampor i gatubelysningen

• Klimatkrav i upphandling av transporter och mat
• Varudistributionen samordnas, transporterna minskar
• Stor vikt vid energideklarationer

• En vegetarisk dag i skolan och i all måltidsverksamhet
• Kommunen renoverar gammal industrilokal till företagshotell för gröna jobb
• Hushållen, restauranger och företag samlar in matavfall som rötas till biogas

Vi måste bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp går att förena

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger: “Det behövs goda exempel på alla nivåer också för att det internationella klimatarbetet ska komma framåt. De rika länderna måste på ett övertygande sätt bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp är möjliga att förena.”

Men går det verkligen?

Läs mer:

Grönköping

Tio i topp från klimatindex

 

Elda för kråkorna

Istappar kan vara ett tecken på ett dåligt isolerat hustak. foto: V. Pietik

Häromdagen beundrade jag istapparna från ett vedeldat småhus. Solljuset speglas i isen och dropparna får mig att längta efter våren. Men varför har detta hus ingen ordentlig isolering på sitt tak? Måste det inte försvinna en fruktansvärd många kronor i uppvärmningskostnader för husägarna?

Inte så läckert när huset läcker

Huset på bilden är inte unikt. Jag undrar hur stort energiläckaget i samhället egentligen är. Vi behöver hitta ersättare till kol, olja och kärnkraft för att vi ökar vårt energibehov – men hur mycket eldas i onödan?

När jag i vintras var på heldagsseminariet ”Energieffektiva och Hållbara Västmanland” pratade generaldirektören för Energimyndigheten, Tomas Kåberger, om hur Sverige inte hänger med i energieffektiviseringsutvecklingen som sker tex. i Kina.

Vad ska vi elda med när oljan tar slut?

Med betoning på den svenska industrin lyfte han fram svårigheten med att utveckla den befintliga processtekniken och förespråkade istället ”bygg nytt – stäng gammalt”.

Kanske lite väl radikalt att be någon riva sitt hus och bygga ett nytt energieffektivt alternativt. Poängen är att genom att minska energiläckaget vinner både miljön och plånboken.

Välkomna solen!

Efter en lång mörk vinter kan jag snart ana ljuset i tunnelns slut … Förutom att dagarna blir längre och längre finns det en glad energinyhet som väcker hopp i mitt solcellsälskande sinne:

Vi har visst tillräckligt med solinstrålning på våra breddgrader för att utveckla solcellsindustrin. foto: V.Pietik

Intresset för Energimyndighetens investeringsstöd för solcellsanläggningar fortsätter att öka. Läs pressmeddelandet från Energimyndigheten.

Vilket kommer först? Hönan eller ägget?

Energimyndigheten fördelar 58,5 miljoner kronor mellan länen i Sverige. Ju större ansökningstrycket är, desto mer pengar fördelas till länet. Min slutsats är att det lönar sig att efterfråga.

Här kan pessimisten försöka slå hål på min glädje genom att påpeka att pengasumman som satsas på solenergi är liten i jämförelse med andra satsningar i miljardklasser. Kanske har ni hört att Vattenfall bygger ut kolkraften i Tyskland osv.

Tillgången skapar efterfrågan? Efterfrågan ökar tillgången?

Vi kan inte vänta på den dagen då pengarna ramlar in över solcellsindustrin. Vi måste skicka tydliga signaler på vad vi vill ha pengar till.

Vad vill vi satsa på för energislag? Är det utbyggnad av vindkraftsparker på åkrarna? Solceller på alla tak? Kolgruvor utomlands?

Solen skiner – köp gardiner … eller solcell!

Vad värms ditt hem med?

Färdig spånprodukt. Spånet har pressats ihop efter torkning och pellets ser ut som korta rundkolvar. foto: V.Pietik

Det lokala valet för husuppvärmning fanns närmare än jag trodde

Närmare sagt 2 km hemifrån finns Spännarhyttans pelletsfabrik där man i närmare tjugo år framställt briketter och pellets. Briketterna går uteslutande till industrin och värmeverken medan pellets även säljs till privatkunder.

Hyvla panel och gör pellets av skräpet

Råvaran i pellets är sågspån och kutterspån från hyvlerier, dvs. restmaterialet när man hyvlar lister och panel (fukthalt 12%). Sågspånet blir till när färskt timmer sågas till plank och brädor (fukthalt 50%).

Spånet passerar en torktrumma innan den pressas. Vattenhalten i sågspån ska ner från ca 50% till 10%. foto: V.Pietik

Vikten av logistik

Smart logistik för transporterna är avgörande för att hålla nere det ekologiska fotavtrycket på pellets. 70 % av råvaran kommer från avstånd på mindre än 2 mil från fabriken i Norberg. Längsta avståndet är 10 mil.

Dessutom finns krav på att lastbilar som lastar av spån i Spännarhyttan även ska ta med sig färdig produkt när de lämnar fabriken – inga diesellastbilar får köra runt tomma.

När man analyserar uppärmningsystems miljöpåverkande sidor måste man se på hela kedjan, från vagga till graven.

Och visst, det bästa kanske är att hugga ved ur egen skog för uppvärmning men det kräver 1) ägande av skog 2) mycket tid till att hugga och förvara.

Överskottsvärmen från fabriken räcker till att värma 4000 villor

Råvaran i pellets är spån, inget annat. Foto: V.Pietik

När spånet torkas avdunstar vattnet. Den heta vattenångan måste kylas ner innan den kan renas. Istället för att elda för kråkorna låter man vattnet i Norbers fjärrvärmenät värmas upp av överskottsvärmen.

Vad värms ditt hem upp med?

Är det egen panna eller värmenät? Vad är energislaget bakom uppvärmningen?

Fundera på hur ditt ekologiska fotavtryck, dvs. den yta av jorden som krävs för att producera det du använder, går att påverka genom aktiva val i vardagen.

Siffrorna i denna text är hämtade under studiebesök i Spännarhyttan under ledning av fabrikschefen P. Franklin november 2010.

Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Glokalism på tapeten

länk till workshop-inbjudan: Tänk globalt - agera lokalt

“Tänk globalt – agera lokalt” är titeln på de två workshops som jag ska genomföra i uppdrag av folkhögskolorna i Västerås och Bergslagen under det större, kunskapslyftande projektet  “Medborgarna och EU”. Läs inbjudan här.

Under 90 minuter får ni deltagare chansen att i grupper diskutera er egen roll i den globala utvecklingen på miljöfronten. Jag inleder med en kort föreläsning och därefter får ni prata i mindre grupper kring utvalda frågeställningar som jag förberett.

Se kopplingen mellan här och där

Workshopen vänder sig till dig som är intresserad av miljöfrågor men känner att kopplingen mellan ditt eget handlande och de globala miljöproblemen inte riktigt känns glasklar. Syftet med diskussionsuppgifterna är att lyfta fram det egna handlandet och på så sätt inspirera till val som minskar negativ miljöpåverkan. Continue reading Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Har vi inte hört allt redan?

Länk till Miljö30 programmet

November är här och därmed sparkar Miljöforum i Norberg igång.

Trettio dagar med miljötema

Sveriges Radio P4 Västmanland ringde upp mig i ottan och frågade “Har vi inte hört allt redan?”

Lyssna på intervjun via länken.

Ni hör klippet med mig kl. 08.09 (efter åttanyheterna och Cajsa Stina-popsången).

Miljörapporteringen är mestadels fullproppad med diverse katastrofer, är det inte oljeborrhål som läcker så är det aluminiumverksslamdammar som brister. Programledaren Martin Vare undrade om vi i Norberg verkligen kan påverka dessa globala händelser. Ni kan säkert ana vad mitt svar blev. Continue reading Har vi inte hört allt redan?

Jordbruk utan jord

Jag skördade egen bladpersilja hela sommaren. Det jag inte hann konsumera innan nattfrosten kom klippte jag ner och sparar i frysen. Foto: Vivi Pietik

Persiljans tid är över för denna säsong

Att framhäva det närproducerade är lätt i sommartid, men budskapet behöver framförallt framföras när året lider mot kyligare tider. Säsongsanpassat är nyckelordet. Nu är de svenska tomaterna inte lika klimatvänliga längre.

Istället är det högsäsong för purjolök och äpplen. På närproducerat-webbsidan Matvision.se finns en bra artikel om säsongsanpassad mat i oktober.

“Matens pris” om jordbruket utan jord

Konventionellt odlad holländsk paprika kan man undvika året om efter att ha lyssnat på ett avsnitt av programserien Matens pris i Radio P1. Lyssna på ett avsnitt som podcast genom att klicka på playknappen nertill.

Programbeskrivning: “Det är minusgrader ute men redan skördesäsong för paprika. I Holland har bönderna sagt farväl till naturen och flyttat in grönsakerna i fabriken där till och med själva jorden är bortrationaliserad. Med hjälp av billig fossil energi och stora subventioner har Holland blivit grönsaksproducenternas supermakt. SR:s reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson tar dig bakom paprikans glänsande skal.”

Lyssna på programmet om den dopade, energislukande paprikan:

Är efterfrågan en reaktion på tillgång eller tvärtom?

Vivecos mobila kontor sommaren 2010. Kanske inte helt optimalt ur TCO:s ergonomisynpunkt?

Lärorikt på temakväll

För att förhöja värdet av min Stockholmsvistelse besökte jag på torsdagen Miljöstegens temakväll och lyssnade på Susanna Frey Garpås från TCO Development.

TCO Development har lyckats väldigt bra med att driva på produktutvecklingen av IT- och kontorsurustning. En framgångsfaktor för TCO är att de inte isolerat miljöfrågan: En TCO-märkning garanterar inte bara att produkten är giftfri och energieffektiv, den är i första hand användarvänlig (ergonomisk). Tydliga krav ställs också att tillverkarna ska ha bra arbetsvillkor.

Vem vågar vara först?

Susanna lyfte fram problematiken med motivationsväckning genom att exemplifiera med diskussionerna de haft angående en viss elektronisk kontorsapparat.

Tillverkarna ville inte lägga ner en massa pengar och tid på att utveckla miljömässigt anpassade produkter – det fanns ju ingen efterfrågan!

Samtidigt påstod företagen att de inte kunde ställa höga krav på miljöprestanda vid sina inköp av datorer – det fanns ju inget utbud!

Det blev lite hönan eller ägget över det hela. Vem ska våga vara först?

Hur skapa efterfrågan för att motivera tillgång?

”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Ett ton undvikt matavfall är bättre än ett ton till rötning

Avfallsminimering heter det. Det är det första målet i avfallshanteringen. Att undvika problemet så att säga. Bra exempel är just att inte köpa storpack mat när man vet att man inte hinner äta upp det.


Vad mer kan man göra av en konservburk än att slänga den? Här en blomkruka. Foto: V.Pietik

Nästa steg är att återanvända

Köpa och lämna in kläder på second hand. Köpa och sälja prylar på Internet.

Tredje steget materialåtervinna

Här kommer källsorteringen in i bilden. Smälta ner material och gjuta nytt, exempelvis glas, metall, plast. Ju bättre vi blir på att sortera – desto mer kan man faktiskt göra nytt material av.

Slöseri på pengar att betala dubbelt för sophanteringen

Jag var i veckan på avfallsbolaget Vafab i Västerås och lärde mig mer om plockanalyser. De har gjort studier på soppåsar i hela Västmanland och tittat efter vad folk slänger i påsen för brännbart. Förvånansvärt mycket förpackningar hamnar i ”vanliga soporna” och går till förbränning. Priset för hämtningen betalas i avfallstaxan och regleras av hur mycket skräp som måste hämtas och behandlas.

Vad många kanske inte vet om är att man redan i butiken betalar en förpackningsavgift till FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det är med den avgiften som FTI bekostar källsorteringsanläggningarna bla. Varför betalar folk dubbelt? Resursslöseri i fler bemärkelser än naturresurser.


Svinbra anaerobisk behandling av biogödsel i Thailand. Foto: V.Pietik

Kretsloppstänk i tankarna

Det fjärde steget i avfallshierarkin är att energiåtervinna, tex. genom att bränna sopor för fjärrvärme eller elektricitet. Hit räknar vissa in biologisk behandling, medan andra anser att det ska upp ett snäpp i hierarkin. Oavsett vilket så är tillverkningen av biobränsle för fordon en trend på uppgång.

Istället för att bränna upp biologiskt avfall samlas det i rötningskammare under ca 20 dagar och får brytas ner anaerobiskt (utan syre) varpå det bildas metan som sen sopbilarna kan köra runt på. Det fasta biogödslet som blir kvar i rötkammaren sprider lantbrukare ut på sina åkrar.

Deponier förbjudna från och med 2012

Det sista steget i avfallshierarkin, soptipparna, håller på att fasas ut i Sverige. Idag får man egentligen endast ha kontrollerade deponier, tex som långtidsförvaring för batterier. Däremot sker utfasningen och sluttäckningen långsamt.

Enklast vore om samhället och vi, dess medborgare, lärde oss att se på sopor med nya ögon – som en resurs inte avfall. Men den dagen kommer väl…

Låt LED-lampan lysa upp i höstmörkret

Tröttnade själv på den långa upptändningstiden med lågenergilampor och valde att satsa på något nytt som kommit ut på marknaden: LED-lampan.


LED lampa

Lågenergilamporna blir billigare i  längden

En LED-lampa kostar kanske runt hundralappen men ska hålla i närmare 25 år med ca tre timmars brinntid per dag. Inte så illa.

Plasthöljet gör att hela konstruktionen känns lite säkrare, går inte i kras som glas.

Nu gäller det att vi vanliga människor försöker håller jämna steg med teknikutvecklingen – dvs. skrotar de gamla energislukande glödlamporna och vågar satsa lågenergi.

Vill du läsa mer om lågenergilampornas fördelar och brister – läs Naturskyssföreningens artikel på Gröna guide-sidan.