Jag sätter mitt hopp till framtidens vuxna

150 gymnasieelever från länet samlas

Föreningen Agenda 21 i Västmanland arrangerar årligen Ungdomsting för hållbar utveckling på Culturen i Västerås. I år satsar man på att blanda praktisk och teoretisk kunskap. Pimp my Trash finns självklart på plats.

Det känns högst relevant att engagera ungdomar i resurstänket

Det är de som är morgondagens makthavare och konsumenter.

EU:s Avfallstrappa, en prioriteringsordning som ska hjälpa oss ur "slit-och-släng" mentaliteten

Tänk om Sverige lyckades bryta trenden mellan ekonomisk välfärd och ökade mängder avfall. Avfall Sveriges senaste rapport “Svenska avfallshantering 2011”visar på att vi förra året producerade mindre skräp än året innan! 463 kg hushållsavfall per person 2010.

Miljömålen för källsortering uppnåddes också!

50 % samlades in för återvinning. Kul att läsa om framsteg.

Nu ska vi klättra uppåt i avfallstrappan

Dvs. köpa mindre “skit”.

Slänga mindre skräp.

Återanvända mer.

Köra mer Pimp my Trash

Fler inlägg om Pimp my Trash:

Pimp my Trash som programpunkt på Ungdomsting som nominerades till EU-final i European Waste Reduction Awards.

Pimp my Trash på förstasidan i CIRKULERA, reportage i Vafab Miljös kundtidning.

“Kreativt och Snyggt”, artikel i Agenda 21:s tidning Gröna Draken.

Inslag i TV4 Nyheterna om Pimp my Trash.

Zero Waste – dags för en nollvision om sopor?

Energiförlust vid förbränning

Hur många gånger kan du bränna din soppåse?  Om du istället hade allt uppsorterat efter material, hur många gånger kunde materialet återvinnas? Pappersfibrer håller upp till sju vändor, glas och metall oändligt många …

Det bästa vore om sakerna inte hamnade i soporna.

Prylarna skulle hellre repareras och återanvändas innan de återvinns. Den största energivinsten gör vi om vi inte behöver tillverka en produkt från nyuppgrävd råvara.

En lättläst och intressant artikel jag läste under tågfärden var om återvinningscentralerna och hur mycket som kastas istället för att säljas second hand. Läs artikeln på s.40 i SJ:s gratistidning Kupé online.

Slänger man soffan för att det är lättare än att sälja?

Jag och en kompis håller på att utveckla ett sätt som gör det ännu enklare att bli av med gamla soffan än att frakta den till returen.

Vill du fördjupa dig mer i Zero Waste teorin föreslår jag Global Alliance for Incinerator Alterantives, “Waste Incineration: A dying Technology”.

Förändringens år – en följetongsnovell om att vänta tills det är för sent

Fjärdehandsmarknaden sköt i höjden.

Del 2 av 7 – De jungfruliga råvarorna tog slut

De planerade åtgärderna stannade på skrivbordsstadiet. Istället började det märkliga året med att tillgången på jungfruliga råvaror tog slut i mitten på januari. Flera hushåll hade sedan länge frivilligt källsorterat både karamellpapper och burklock men nu fanns helt plötsligt inget val.

Återvinning blev nödvändigt ont

Det fanns inget nytt att hämta i gruvorna. Begreppet ”tredjahandsförsäljning” myntades, aktiemarknaden för fjärdehandsmarknaden sköt i höjden medan uttjänta apparater och prylar demonterades och material tillvaratogs ner till sista mutter och kabelstump.

Ett ton undvikt matavfall är bättre än ett ton till rötning

Avfallsminimering heter det. Det är det första målet i avfallshanteringen. Att undvika problemet så att säga. Bra exempel är just att inte köpa storpack mat när man vet att man inte hinner äta upp det.


Vad mer kan man göra av en konservburk än att slänga den? Här en blomkruka. Foto: V.Pietik

Nästa steg är att återanvända

Köpa och lämna in kläder på second hand. Köpa och sälja prylar på Internet.

Tredje steget materialåtervinna

Här kommer källsorteringen in i bilden. Smälta ner material och gjuta nytt, exempelvis glas, metall, plast. Ju bättre vi blir på att sortera – desto mer kan man faktiskt göra nytt material av.

Slöseri på pengar att betala dubbelt för sophanteringen

Jag var i veckan på avfallsbolaget Vafab i Västerås och lärde mig mer om plockanalyser. De har gjort studier på soppåsar i hela Västmanland och tittat efter vad folk slänger i påsen för brännbart. Förvånansvärt mycket förpackningar hamnar i ”vanliga soporna” och går till förbränning. Priset för hämtningen betalas i avfallstaxan och regleras av hur mycket skräp som måste hämtas och behandlas.

Vad många kanske inte vet om är att man redan i butiken betalar en förpackningsavgift till FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det är med den avgiften som FTI bekostar källsorteringsanläggningarna bla. Varför betalar folk dubbelt? Resursslöseri i fler bemärkelser än naturresurser.


Svinbra anaerobisk behandling av biogödsel i Thailand. Foto: V.Pietik

Kretsloppstänk i tankarna

Det fjärde steget i avfallshierarkin är att energiåtervinna, tex. genom att bränna sopor för fjärrvärme eller elektricitet. Hit räknar vissa in biologisk behandling, medan andra anser att det ska upp ett snäpp i hierarkin. Oavsett vilket så är tillverkningen av biobränsle för fordon en trend på uppgång.

Istället för att bränna upp biologiskt avfall samlas det i rötningskammare under ca 20 dagar och får brytas ner anaerobiskt (utan syre) varpå det bildas metan som sen sopbilarna kan köra runt på. Det fasta biogödslet som blir kvar i rötkammaren sprider lantbrukare ut på sina åkrar.

Deponier förbjudna från och med 2012

Det sista steget i avfallshierarkin, soptipparna, håller på att fasas ut i Sverige. Idag får man egentligen endast ha kontrollerade deponier, tex som långtidsförvaring för batterier. Däremot sker utfasningen och sluttäckningen långsamt.

Enklast vore om samhället och vi, dess medborgare, lärde oss att se på sopor med nya ögon – som en resurs inte avfall. Men den dagen kommer väl…