Why do we store stuff?

Since the large forest fire outside my village in Sweden in 2014, I have re-calculated the value of stuff.

My vision: It's better to give or sell stuff instead of storing them year after year. When you finally need the stuff - you can easily buy it or get it for free. Easily said than done.
My vision: It’s better to give or sell stuff instead of storing them year after year. When you finally need the stuff – you can easily buy it or get it for free. Easier said than done.

Most of our things are replaceable

I’d love our society to develop in the way where we use our stuff instead of storing them. So many storage rooms are full of things families store “just in case” they maybe would need it, or:

-“I don’t want to throw it away because it was a gift from someone 20 years ago.”

My children received a bike from a family who is related to us. I think they had inherited the bike from me in 1992. All their three children used the bike in the 1990s. But since 2004 the bike had been stored while waiting for a new inheritor. Ten years later the bike was given to my child.

What had happened to the bike?

It had gotten old. The plastic parts were dry. It broke.

I think it is a showing example.

We like to keep our belongings within the family. We tend to store them years after years without thinking of the fact that parts get old. Fashion change. Probably we keep stuff because we don’t know whom to give them to.

Of course, if we store the stuff long enough it becomes fashionable again as retro style.

Jag har närt en köttätare vid min barm

Min treåring älskar kaniner.

En av alla kaninungar. Vissa blir maskotar hos barnfamiljer, andra hamnar på tallriken. Foto: Pilar Castelló
En av alla kaninungar. Vissa blir maskotar hos barnfamiljer, andra hamnar på tallriken. Foto: Pilar Castelló

Som 16-åring valde jag att sluta äta kött av flera anledningar. Främst var det insikten om hur djurindustrin inte lät djuren leva ett gott liv medan de levde. Som 21-åring bodde jag på en grisfarm i Nederländerna för att ”påminna mig” om varför jag inte vill stödja konventionell grisuppfödning.

Glada höns som lägger många ägg under sitt liv. Köttet är dock segare än från vanlig buruppfödd broiler.
Glada höns som lägger många ägg under sitt liv. Köttet är dock segare än från vanlig buruppfödd broiler.

Även om jag har en stark övertygelse om min vegetarianism, är jag noga med att inte tvinga på er andra mina värderingar. Detta har lett till att mitt barn är övertygad köttätare. Hennes mor gör henne väl medveten om att det är kanin hon äter. Samma kanin som hon klappade häromdagen men som nu måste dö för att bli till mat åt oss.

Tuggandes på låret utbrister hon: ”Jag älskar kaniner!”

Stadsodling växande trend

Stadsodling: odla på balkonger, tak och parker. En växande grön trend.

Ett stort steg i rätt riktning!

Vem kunde för några år sedan tro att stadsodling, dvs. “Guerilla-gardening” ska etableras i finrummen och blir en studiemedelsberättigad universitetskurs? Jag gläds åt sommarkursen på Stockholms Universitet som verkligen är ett steg i en grönare riktning. Läs mer här.

Många stadsbor vill minska sitt ekologiska fotavtryck.

Ett konkret sätt är att odla sin egen mat. Tack vare trenden med stadsodling måste du inte flytta ut på landsbygden för att få skörda din egen tomat. Nu finns många odlingar runtom i staden. Hitta en odling nära dig på tillvaxt.org.

Stadsodling ökar förståelsen för ekologi och odlingssäsonger. Vi kan som miljömedvetna konsumenter inte äta paprika och tomat året om. Eller vad säger du? //Vivi

Glad påsk med glada höns!

Glad påsk önskar Viveco miljökonsult!

Gröna guiden från Naturskyddsföreningen gör det enkelt att göra gröna val i butiken

Påsk är äggfrosseriets tid. Ditt val av ägg gör stor skillnad för äggproducenterna!

Fördelarna med ekologiska ägg:

  • hönorna får bejaka sina naturliga beteenden
  • de får alltid gå fritt och har möjlighet att vistas utomhus
  • de har gott om sysselsättning och tillgång till föda
  • de föds upp på naturliga och ekologiska råvaror
  • inga konstgjorda gödnings- eller bekämpningsmedel används som skadar naturen
    (Källa Naturskyddsföreningen)

Nackdelarna:

Ekologiska varor brukar ofta vara lite dyrare än de konventionella. Min dröm är att vi i framtiden kan köpa giftfria matvaror till bra pris, att det “alternativa” blir det vanliga.

Men om ett högre pris på ägg och kött innebär att djuret haft det bra under sin livstid – då vill jag betala. //Vivi

Förändringens år – en följetongsnovell om att vänta tills det är för sent

Fjärdehandsmarknaden sköt i höjden.

Del 2 av 7 – De jungfruliga råvarorna tog slut

De planerade åtgärderna stannade på skrivbordsstadiet. Istället började det märkliga året med att tillgången på jungfruliga råvaror tog slut i mitten på januari. Flera hushåll hade sedan länge frivilligt källsorterat både karamellpapper och burklock men nu fanns helt plötsligt inget val.

Återvinning blev nödvändigt ont

Det fanns inget nytt att hämta i gruvorna. Begreppet ”tredjahandsförsäljning” myntades, aktiemarknaden för fjärdehandsmarknaden sköt i höjden medan uttjänta apparater och prylar demonterades och material tillvaratogs ner till sista mutter och kabelstump.

Den omöjliga hamstern

Hamstern visar hur tillväxten inte kan öka som förut

“Välfärd utan tillväxt”

Tim Jacksons bok “Välfärd utan tillväxt” beskriver hur vi behöver omdefiniera BNP som måttstock på framsteg i samhället. Han skriver att vi måste hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt – om vi inte kraftigt lyckas minska konsumtionens miljöpåverkan… vilket enligt min uppfattning går för trögt för att vi ska hinna ställa om i tid.

Länk till föreläsningen Tim Jackson höll på ABF i Stockholm februari 2011 (35minuter).

Flest prylar när den dör vinner?

Julen närmar sig med stormsteg och i takt med detta öppnas plånböckerna på alltmer vid gavel. Handelns utredningsinstitut (HUI) tippar på att svenska julhandel kan slå rekord – för femte året i rad. Närmare 65 miljarder kronor speneras på elektronik, kläder, dagligvaror …

Ett miljövänligare flygalternativ? Ge bort ett presentkort på hängflygning. Foto: H.Pietik

Visst, man kan vara en “bakåtsträvare” och “tillväxthatare” och skriva spaltmeter text och ifrågasätta huruvida produkter gör oss lyckligare eller om det verkligen är fler prylar vi behöver i vårt alltmer materialistiska samhälle?

Jag funderar mest på vad vi gör med alla dessa 65 miljarder som vi bevisligen finner nöje i att spendera inför julafton.

Bättre för miljön köpa tjänster än produkter

Vi behöver inte nödvändigtvis satsa varje krona på att mjölka ur jorden på dess naturresurser. Ofta lyfts det fram i miljödebatten att det är mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart att köpa tjänster än produkter. Istället för att köpa en plattång till femtonåringen – köp ett presentkort till frissan. Frisören får kund, pengarna rullar, femtonåringen får en snygg frisyr.

Vill du läsa mer om hur tjänster är bra för miljön, läs Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelssons artikel om frågan.

Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Glokalism på tapeten

länk till workshop-inbjudan: Tänk globalt - agera lokalt

“Tänk globalt – agera lokalt” är titeln på de två workshops som jag ska genomföra i uppdrag av folkhögskolorna i Västerås och Bergslagen under det större, kunskapslyftande projektet  “Medborgarna och EU”. Läs inbjudan här.

Under 90 minuter får ni deltagare chansen att i grupper diskutera er egen roll i den globala utvecklingen på miljöfronten. Jag inleder med en kort föreläsning och därefter får ni prata i mindre grupper kring utvalda frågeställningar som jag förberett.

Se kopplingen mellan här och där

Workshopen vänder sig till dig som är intresserad av miljöfrågor men känner att kopplingen mellan ditt eget handlande och de globala miljöproblemen inte riktigt känns glasklar. Syftet med diskussionsuppgifterna är att lyfta fram det egna handlandet och på så sätt inspirera till val som minskar negativ miljöpåverkan. Continue reading Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Har vi inte hört allt redan?

Länk till Miljö30 programmet

November är här och därmed sparkar Miljöforum i Norberg igång.

Trettio dagar med miljötema

Sveriges Radio P4 Västmanland ringde upp mig i ottan och frågade “Har vi inte hört allt redan?”

Lyssna på intervjun via länken.

Ni hör klippet med mig kl. 08.09 (efter åttanyheterna och Cajsa Stina-popsången).

Miljörapporteringen är mestadels fullproppad med diverse katastrofer, är det inte oljeborrhål som läcker så är det aluminiumverksslamdammar som brister. Programledaren Martin Vare undrade om vi i Norberg verkligen kan påverka dessa globala händelser. Ni kan säkert ana vad mitt svar blev. Continue reading Har vi inte hört allt redan?

Jordbruk utan jord

Jag skördade egen bladpersilja hela sommaren. Det jag inte hann konsumera innan nattfrosten kom klippte jag ner och sparar i frysen. Foto: Vivi Pietik

Persiljans tid är över för denna säsong

Att framhäva det närproducerade är lätt i sommartid, men budskapet behöver framförallt framföras när året lider mot kyligare tider. Säsongsanpassat är nyckelordet. Nu är de svenska tomaterna inte lika klimatvänliga längre.

Istället är det högsäsong för purjolök och äpplen. På närproducerat-webbsidan Matvision.se finns en bra artikel om säsongsanpassad mat i oktober.

“Matens pris” om jordbruket utan jord

Konventionellt odlad holländsk paprika kan man undvika året om efter att ha lyssnat på ett avsnitt av programserien Matens pris i Radio P1. Lyssna på ett avsnitt som podcast genom att klicka på playknappen nertill.

Programbeskrivning: “Det är minusgrader ute men redan skördesäsong för paprika. I Holland har bönderna sagt farväl till naturen och flyttat in grönsakerna i fabriken där till och med själva jorden är bortrationaliserad. Med hjälp av billig fossil energi och stora subventioner har Holland blivit grönsaksproducenternas supermakt. SR:s reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson tar dig bakom paprikans glänsande skal.”

Lyssna på programmet om den dopade, energislukande paprikan:

Är efterfrågan en reaktion på tillgång eller tvärtom?

Vivecos mobila kontor sommaren 2010. Kanske inte helt optimalt ur TCO:s ergonomisynpunkt?

Lärorikt på temakväll

För att förhöja värdet av min Stockholmsvistelse besökte jag på torsdagen Miljöstegens temakväll och lyssnade på Susanna Frey Garpås från TCO Development.

TCO Development har lyckats väldigt bra med att driva på produktutvecklingen av IT- och kontorsurustning. En framgångsfaktor för TCO är att de inte isolerat miljöfrågan: En TCO-märkning garanterar inte bara att produkten är giftfri och energieffektiv, den är i första hand användarvänlig (ergonomisk). Tydliga krav ställs också att tillverkarna ska ha bra arbetsvillkor.

Vem vågar vara först?

Susanna lyfte fram problematiken med motivationsväckning genom att exemplifiera med diskussionerna de haft angående en viss elektronisk kontorsapparat.

Tillverkarna ville inte lägga ner en massa pengar och tid på att utveckla miljömässigt anpassade produkter – det fanns ju ingen efterfrågan!

Samtidigt påstod företagen att de inte kunde ställa höga krav på miljöprestanda vid sina inköp av datorer – det fanns ju inget utbud!

Det blev lite hönan eller ägget över det hela. Vem ska våga vara först?

Hur skapa efterfrågan för att motivera tillgång?

”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Hur miljövänliga är mina träningskläder?

Sommarens matglada dagar har satt sina spår och för att speeda motionsmotivationen beger jag mig till sportbutiken för inköp av nya träningskläder. Inte kunde jag ana att mina nya kläder skulle vara indränkta i miljögifter, som dessutom sprids ut i avloppsvattnet redan i första tvättarna.

Dalälven (Foto: Vivi Pietik)

Urklipp ur DN debatt 2010-08-04:

”För att ett klädesplagg ska kunna vara antibakteriellt måste det vara behandlat med ett bakteriedödande ämne, såsom triclosan, triclocarban eller olika typer av silversalter. I många fall är inte det verksamma ämnet angivet på kläderna utan det marknadsförs under olika namn som exempelvis Polygiene, Ultra-Fresh, Sanitized, ClimaLite X-static eller Microban.”

Efter att ha läst Svenskt Vattens och Naturskyddsföreningens debattinlägg i Dagens Nyheter häromdagen ställer jag mig frågan:

Hur göra rätt val i klädesbutiken?

Inom miljörörelsen har man ofta förespråkat bojkott av miljöförstörande ämnen, dvs. att man uppmanar folk till att låta bli att köpa produkter man vet skadar naturen. Men om jag inte vill träna i ekologiska linnebyxor och vadmalsskjorta?

BUYkotta hellre än bojkotta

Motsatsen till bojkott har lanserats som BUYkott, dvs. att man uppmanar folk till att välja de produkter som inte är skadliga för miljön. Att köpa ekologiska varor är typexemplet på BUYkott. Jag efterfrågar information om vilka träningskläder och varumärken som inte innehåller triclosan eller liknande bateriedödande ämnen. Tills dess får jag nöja mig med att bojkotta ordet ”antibakteriell”.

Vill man veta mer om ett specifikt ämne är det bara att höra av sig till Kemikalieinspektionen med sin fråga (kemi@kemi.se). Det är dessutom just den myndighet som är ansvarig för att Sverige ska uppnå regeringens miljömål 4 “En giftfri miljö” till 2020.

Vad gör du som konsument?

Var finns de svenska grönsakerna?

Foto: Emmi Köttö

Sommaren är äntligen här! Korna och fåren betar förnöjsamt av klöver och gräs. Morötter och rödbetor växer så det knakar i mitt grönsaksland. Ändå är detta bara det översta lagret vi ser, den vackra sidan av vår energikrävande matproduktion.

Jag önskar att stormarknaden kunde erbjuda variation till rimligt pris. Jag undrar varför det är så svårt att hitta närodlade produkter även under varma säsonger? Kunde min matbutik ha valt en mer avlägsen plats att importera gul lök ifrån än Nya Zeeland? Är Kenya enda landet som tillhandahåller sockerärtor? Varför är det samma tomater och paprikor från Holland året om?

Sommarsäsongen gör ett förvånansvärt litet avtryck i den svenska matbutikens grönsaksdisk. Förutom att jag just nu hittar svenska gurka, jordgubbe och färskpotatis är det inte mycket som tyder på att det närmar sig högsäsong i grönsakslandet.

Vad har vi för ansvar som konsumenter? Hur ska vi påverka utbudet? Kanske har vi möjlighet att göra ”godare val” genom att lära oss om odlingssäsonger och välja grönsak efter säsong? (Jag hävdar att solmogen tomat smakar bättre än växthusvarianten från Holland.)

Källa: http://www.unsertaeglichbrot.at

Sveriges Radio sände vintern 2010 dokumentärserien ”Matens pris” [1] där programledarna besöker ett 11 fotbollsplaners stort växthus där paprikaplantorna står i långa rader i sin näringslösning. För att öka på tillväxten pumpar man in koldioxid i växthuset, smart kanske. Växthuset blir dock för varmt mitt under dagen och fönstren öppnas så koldioxiden ändå slipper ut.

Det verkar inte finnas några krav från svenska konsumenter på att paprikornas växthus skulle värmas upp med annat än fossilt kol. Inte säger vi ifrån när det gäller de bekämpningsmedel och konstgödsel som används i produktionen. Istället är Sverige den största importören och vi köper holländska växthuspaprikor som vore de svenska morötter.

Foto: Emmi Köttö

Problematiken måste lyftas fram och tokigheten i att slösa fossila bränslen på grönsaksodling måste bestridas. När väl incitamenten finns till att ställa om energiproduktionen behöver det inte ta lång tid från plan till handling. På ett par år har omfattande energiförbättringar skett inom den svenska tomatproduktionen.[2]

Jag väntar med spänning på höstens äppelsäsong. Jag önskar att jag nu när jag bor på landet lätt kommer över nya svenska äppelsorter. Men risken finns att jag ändå kånkar hem Royal Gala från Argentina och Granny Smith från Brasilien – min matbutik har trots allt samma leverantörer, samma produkter, året om.

[1] Dokumentärserien Matens Pris, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544

[2] http://www.va.se/nyheter/2010/02/09/svenska-tomater-allt-gronare/