Jag har närt en köttätare vid min barm

Min treåring älskar kaniner.

En av alla kaninungar. Vissa blir maskotar hos barnfamiljer, andra hamnar på tallriken. Foto: Pilar Castelló
En av alla kaninungar. Vissa blir maskotar hos barnfamiljer, andra hamnar på tallriken. Foto: Pilar Castelló

Som 16-åring valde jag att sluta äta kött av flera anledningar. Främst var det insikten om hur djurindustrin inte lät djuren leva ett gott liv medan de levde. Som 21-åring bodde jag på en grisfarm i Nederländerna för att ”påminna mig” om varför jag inte vill stödja konventionell grisuppfödning.

Glada höns som lägger många ägg under sitt liv. Köttet är dock segare än från vanlig buruppfödd broiler.
Glada höns som lägger många ägg under sitt liv. Köttet är dock segare än från vanlig buruppfödd broiler.

Även om jag har en stark övertygelse om min vegetarianism, är jag noga med att inte tvinga på er andra mina värderingar. Detta har lett till att mitt barn är övertygad köttätare. Hennes mor gör henne väl medveten om att det är kanin hon äter. Samma kanin som hon klappade häromdagen men som nu måste dö för att bli till mat åt oss.

Tuggandes på låret utbrister hon: ”Jag älskar kaniner!”

Hur vet du vad som är fina fisken?

Ropen skalla – att göra rätt val i fiskdisken gäller alla!

Titta efter denna symbol! MSC = Marine Stewardship Council

Men hur vet du vad som är rätt fisk att köpa? Jag har själv tyckt att det är svårt att hänga med i svängarna om torsken här och laxen där. Miljöpåverkan beror ju även på vilket bestånd du är i, alltså var någonstans fisken är fiskad. Miljömärkningen MSC är en bra ledstjärna och ger mig verktyget att göra ett aktivt val.

När haven tystnar – skräckfilmen i verkligheten

Mörkrädd blir jag när jag läser Isabella Lövins “Tyst hav – jakten på den sista matfisken”. Men är samtidigt hoppfull eftersom journalisten Lövin engagerar sig politiskt driver fiskefrågan rätt hårt på EU nivå.

Din guide i fiskdisken

WWF har skapat ett bra verktyg i fickformat – en lista på fisk du kan köpa med gott samvete. Där står även vilka fiskar du bör bojkotta eftersom de antingen håller på att utrotas (exempelvis ål, tonfisk) eller odlas med stora skador på miljö och samhälle (jätteräkor/scampi).

När finns det närodlad Purjolök?

Juni är högsäsong för jordgubbar. Än får vi vänta på körsbären. Foto: Emmi Köttö

Rätt svar är Augusti till December. En rätt lång period alltså. Men ännu är det inte dags för purjon.

Välj lokalproducerad mat efter säsong

Juni är högsäsong för närodlad potatis, rabarber, rödbeta, sallader och gräslök.

Inom kort är det dags att frossa i gurka, kålrot, charlottenlök, vitlök, mangold, morot, squash och tomat.

Håll utkik i butiken – fråga efter säsongsanpassat

Vi konsumenter har större makt på vår lokala matbutik än vad vi kanske vågar tro. Det är trots allt för oss kunder som affären står där. Förra sommaren beklagade jag mig över att den svenska maten lyste med sin frånvaro på lokala Coop-butiken (läs inlägget). 1I år är det snäppet bättre.

Det finns en poäng med att “orka bry sig”! Eller?

Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Glokalism på tapeten

länk till workshop-inbjudan: Tänk globalt - agera lokalt

“Tänk globalt – agera lokalt” är titeln på de två workshops som jag ska genomföra i uppdrag av folkhögskolorna i Västerås och Bergslagen under det större, kunskapslyftande projektet  “Medborgarna och EU”. Läs inbjudan här.

Under 90 minuter får ni deltagare chansen att i grupper diskutera er egen roll i den globala utvecklingen på miljöfronten. Jag inleder med en kort föreläsning och därefter får ni prata i mindre grupper kring utvalda frågeställningar som jag förberett.

Se kopplingen mellan här och där

Workshopen vänder sig till dig som är intresserad av miljöfrågor men känner att kopplingen mellan ditt eget handlande och de globala miljöproblemen inte riktigt känns glasklar. Syftet med diskussionsuppgifterna är att lyfta fram det egna handlandet och på så sätt inspirera till val som minskar negativ miljöpåverkan. Continue reading Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Jordbruk utan jord

Jag skördade egen bladpersilja hela sommaren. Det jag inte hann konsumera innan nattfrosten kom klippte jag ner och sparar i frysen. Foto: Vivi Pietik

Persiljans tid är över för denna säsong

Att framhäva det närproducerade är lätt i sommartid, men budskapet behöver framförallt framföras när året lider mot kyligare tider. Säsongsanpassat är nyckelordet. Nu är de svenska tomaterna inte lika klimatvänliga längre.

Istället är det högsäsong för purjolök och äpplen. På närproducerat-webbsidan Matvision.se finns en bra artikel om säsongsanpassad mat i oktober.

“Matens pris” om jordbruket utan jord

Konventionellt odlad holländsk paprika kan man undvika året om efter att ha lyssnat på ett avsnitt av programserien Matens pris i Radio P1. Lyssna på ett avsnitt som podcast genom att klicka på playknappen nertill.

Programbeskrivning: “Det är minusgrader ute men redan skördesäsong för paprika. I Holland har bönderna sagt farväl till naturen och flyttat in grönsakerna i fabriken där till och med själva jorden är bortrationaliserad. Med hjälp av billig fossil energi och stora subventioner har Holland blivit grönsaksproducenternas supermakt. SR:s reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson tar dig bakom paprikans glänsande skal.”

Lyssna på programmet om den dopade, energislukande paprikan:

”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Lär er upphandla med miljökrav

SvD (28/6-10) skriver att EU sätter käppar i hjulet för lokalproducerad mat i kommunal verksamhet. Vid en snabb anblick kan det verka så – man får ju varken gynna nationer, specifika certifikat eller varumärken när man upphandlar om exempelvis mat till skolköken.

Upphandlarna behöver använda sin list

Det är viktigt att de upphandlande enheterna skaffar sig bättre kunskap om hur regelverket är formulerat och specificerar vilken funktion de söker istället för att skriva missgynnande ord.

Lätt att gå vilse i LOU-formuleringarnas snårskog

Kärnan i Lagen om Offentliga Upphandlingar (LOU) är att man inte får gynna någon på andras bekostnad. Alla ska ha chans att delta i upphandlingen varför man inte får skriva att köttleverantören ska följa ”svensk” lagstiftning såsom Rättviks kommun gjorde enligt artikeln i SvD (26/8-10). Samma misstag gör en kommun om de skriver att de kräver ”Svanen-märkt” eller ”ISO 14001-certifikat”.

Men kommuner kan visst ställa högre miljökrav. För att inte fällas i domstol ska upphandlaren skriva: ”…eller likvärdig” efter ett certifikatskrav. Miljöstryrningsrådet tillhandahåller upphandlingsstöd i dessa frågor.

Sålla bort alla utan miljöarbete genom att använda rätt formulering

Sätt som skallkrav att anbudsgivare ska ha ”ISO 14001 miljöcertifikat eller likvärdig”. Specificera också vad som är relevant för ett ”bra” miljöarbete, dvs. vad “likvärdig” betyder. Ange att ni vill se miljöpolicy, miljömål, miljöansvarig, uppföljning av miljöarbetet och intyg från revisioner.

Jag tycker att LOU har en logisk poäng. Jag tolkar det som att det finns möjlighet till att ställa verkliga miljökrav. Det är själva miljöarbetet som räknas – inte det att man har köpt sig ett dyrt certifikat.

Hur tolkar du?

Var finns de svenska grönsakerna?

Foto: Emmi Köttö

Sommaren är äntligen här! Korna och fåren betar förnöjsamt av klöver och gräs. Morötter och rödbetor växer så det knakar i mitt grönsaksland. Ändå är detta bara det översta lagret vi ser, den vackra sidan av vår energikrävande matproduktion.

Jag önskar att stormarknaden kunde erbjuda variation till rimligt pris. Jag undrar varför det är så svårt att hitta närodlade produkter även under varma säsonger? Kunde min matbutik ha valt en mer avlägsen plats att importera gul lök ifrån än Nya Zeeland? Är Kenya enda landet som tillhandahåller sockerärtor? Varför är det samma tomater och paprikor från Holland året om?

Sommarsäsongen gör ett förvånansvärt litet avtryck i den svenska matbutikens grönsaksdisk. Förutom att jag just nu hittar svenska gurka, jordgubbe och färskpotatis är det inte mycket som tyder på att det närmar sig högsäsong i grönsakslandet.

Vad har vi för ansvar som konsumenter? Hur ska vi påverka utbudet? Kanske har vi möjlighet att göra ”godare val” genom att lära oss om odlingssäsonger och välja grönsak efter säsong? (Jag hävdar att solmogen tomat smakar bättre än växthusvarianten från Holland.)

Källa: http://www.unsertaeglichbrot.at

Sveriges Radio sände vintern 2010 dokumentärserien ”Matens pris” [1] där programledarna besöker ett 11 fotbollsplaners stort växthus där paprikaplantorna står i långa rader i sin näringslösning. För att öka på tillväxten pumpar man in koldioxid i växthuset, smart kanske. Växthuset blir dock för varmt mitt under dagen och fönstren öppnas så koldioxiden ändå slipper ut.

Det verkar inte finnas några krav från svenska konsumenter på att paprikornas växthus skulle värmas upp med annat än fossilt kol. Inte säger vi ifrån när det gäller de bekämpningsmedel och konstgödsel som används i produktionen. Istället är Sverige den största importören och vi köper holländska växthuspaprikor som vore de svenska morötter.

Foto: Emmi Köttö

Problematiken måste lyftas fram och tokigheten i att slösa fossila bränslen på grönsaksodling måste bestridas. När väl incitamenten finns till att ställa om energiproduktionen behöver det inte ta lång tid från plan till handling. På ett par år har omfattande energiförbättringar skett inom den svenska tomatproduktionen.[2]

Jag väntar med spänning på höstens äppelsäsong. Jag önskar att jag nu när jag bor på landet lätt kommer över nya svenska äppelsorter. Men risken finns att jag ändå kånkar hem Royal Gala från Argentina och Granny Smith från Brasilien – min matbutik har trots allt samma leverantörer, samma produkter, året om.

[1] Dokumentärserien Matens Pris, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&grupp=10544

[2] http://www.va.se/nyheter/2010/02/09/svenska-tomater-allt-gronare/