Varför jobbar du?

Vissa jobbar för att slippa vara arbetslösa.

Vissa jobbar för att kunna ta semester.

Förstår bina vilka stordåd de uträttar när de flyger från mandelblomma till mandelblomma och pollinerar. Foto: Helena Pietik
Förstår bina vilka stordåd de uträttar när de flyger från mandelblomma till mandelblomma och pollinerar. Foto: Helena Pietik

Vissa jobbar för att ha pengar så att de kan finansiera sin livsstil med hemmet, resorna, maten, kläderna och prylarna.

Vissa jobbar för övertygelsen om en större mening med det hela.

Svårt att tro hur små små frön och plantor kan växa upp till mat som mättar magen. Foto: Helena Pietik
Svårt att tro hur små små frön och plantor kan växa upp till mat som mättar magen. Foto: Helena Pietik

Varför jobbar du Nils?

– För att utmana mig själv. I mitt jobb finns ett inslag av äventyr som jag gillar. Jag testar gränser.

Varför jobbar jag Vivi?

– Jag ser mina enskilda uppdrag som delar i en helhet. Jag drömmer om en godare värld. Ni som känner mig vet att jag lever i villfarelsen (?) om att vi människor kommer lära oss att leva som om vi bara hade ett jordklot som vi tillsammans delar.

Vägen till att bli skräpfantast

Vivi i Gröna Draken
Vivi Båvner i Gröna Draken

Gröna Draken är en miljötidning utgiven av Agenda 21 i Västmanland. En solig sensommardag hälsade de på för att göra ett reportage om mig och varför jag jobbar med det jag gör.

Alla berörs vi av avfallet

“…och alla ger vi upphov till det. Problematiken att vi gröver upp resurser ur jorden i en allt högre takt och sprider ut dem kan ingen svära sig fri från. Det är min sanna övertygelse att vi måste maximera nyttan av det vi redan producerat.”

Vi sågar sakta men säkert av grenen vi sitter på

– Det jag kan göra är att tillhandahålla människor omkring mig en trubbigare såg. Eller … Jag vill dämpa fallet.

Läs hela reportaget på sidan 10-11 i elektroniska tidningen här.

Eller länk till artikeln som jpg, passar för utskrift.

Tidigare artiklar om Vivi och kreativ miljökunskap finns att läsa här.

Grön omställning rullar på

mms_20130731Föregå med grönt exempel

Att jag cyklar till jobbet kanske har en obetydlig verkan på den totala mängden koldioxidutsläpp som släpps ut idag. Men det symboliska värdet skall icke underskattas, liksom de positiva värdena med att jag håller mig friskare och starkare och därmed orkar jobba hårdare med min uppgift i arbetslivet, att göra vårt samhälle lite grönare.

Nytt uppdrag i höst

Som projektsamordnare för de lokala omställningsprojekten i Bergslagen vill jag få de små lokala initiativen att spridas som goda exempel på kreativt miljöarbete. Det är praktiskt möjligt att minska vårt oljeberoende och det kan vara både roligt och lärorikt på vägen.

Aktiva byar stärks och utvecklas

Syftet med projektet Omställning i praktiken är att låta engagerade byar praktiskt testa olika aktiviteter för att skapa ett mindre oljeberoende och mer hållbart lokalsamhälle.

Det är smidigt att kunna annonsera utan pengainblandning

“Bjussa.se ger liv åt saker när man inte vet vem därute som vill ha dem”

Länk till artikeln i annonsbladet. Jag finns på sidan 14.

Idén kläcktes tillsammans med min gamla scoutkompis Christoffer Munkestam som sköter tekniken. Vi ser ett problem med att företag slänger saker som någon annan skulle bli jätteglad för.

Jag vill ge nytt liv åt saker som riskerar att hamna i containern för att man inte vet vem därute som skulle vilja ha dem. Det är smidigt att kunna annonsera utan pengainblandning.

Varför var det viktigt att rikta sig även till företag?

De har så mycket saker som slängs annars. Vi försöker anpassa tjänsten för företag och ger dem en morot för att de ska börja skänka vidare kontorsstolar, datorer etc istället för att slänga. Företag kan logga in hos oss för att få en överblick över sina annonser och enkelt lägga upp nya annonser.

Vi har dessutom tänkt premiera företag som bjussar mycket genom att ge dem fri reklamplats utifrån hur miljömedvetna de är.

Länk till artikel i Annonsbladet Dalarna. Jag finns på sidan 14.

Hur ge saker ett ny liv? Bjussa på dem!

Alltför många fungerande prylar hamnar på fjärrvärmeverket

Det vill jag och min kollega Christoffer råda bot på med hjälp av sakbytessajten Bjussa.se.

Länk till www.bjussa.se

Bjussa är enkelt

Bjussa är gratis

Bjussa är miljövänligt

Företag kan stärka sin miljöprofil

Genom att ge bort saker gratis istället för att slänga dem i komprimatorn kan företag använda Bjussa.se tjänsten som ett led i miljöarbetet.

Läs mer om företagssamarbete i infobladet.

Många bäckar små …

… ger stort avtryck när fler kommuner jobbar mot samma mål

Naturskyddsföreningen presenterade i förra veckan ett “recept” på en klimatsmart kommun. I en tio-i -topp lista finns de populäraste miljömålen listade. Tyvärr finns varken Norberg, Skinnskatteberg eller Fagersta representerade i någon av målen… än så länge.

Lättare haka på när man vet att andra också jobbar för minskade utsläpp

I den lättlästa skriften om en klimatsmart kommun, “Grön”-köping, kan man läsa om handlingar som minskar kommunens negativa klimatpåverkan.

Det kan vara svårt för mig att här i Sverige förstå kopplingen - hur våra utsläpp lokalt påverkar klimatet globalt. Till höger i bilden ser du spåren efter en orkan i Bangladesh som svepte med sig växtligheten som skyddar marken. Foto: V.Pietik 2009

• Tjänstecyklar används flitigt
• Eget vindkraftverk sparar pengar och kommunen använder bara förnybar el
• LED-lampor i gatubelysningen

• Klimatkrav i upphandling av transporter och mat
• Varudistributionen samordnas, transporterna minskar
• Stor vikt vid energideklarationer

• En vegetarisk dag i skolan och i all måltidsverksamhet
• Kommunen renoverar gammal industrilokal till företagshotell för gröna jobb
• Hushållen, restauranger och företag samlar in matavfall som rötas till biogas

Vi måste bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp går att förena

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger: “Det behövs goda exempel på alla nivåer också för att det internationella klimatarbetet ska komma framåt. De rika länderna måste på ett övertygande sätt bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp är möjliga att förena.”

Men går det verkligen?

Läs mer:

Grönköping

Tio i topp från klimatindex

 

Tomma löften?

Nytt år – nya löften

Så kan det låta både på det professionella och det personliga planet. Är det inte träningen vi ska ta tag i så är det ekonomin, tidsbristen, rökningen, familjen, jobbet…

Lära mig stå på händer lär väl inte hända i år heller - men det finns ju andra miljövänliga sätt att roa sig på... foto: V.Pietik

Nu är chansen att sätta upp de nya målen för året. Vad ska vi säga nästa nyårsafton när vi blickar bakåt? Vad blev gjort?

De flesta av löftena överges efterhand. Annat blev prioriterat framför regelbundna besök i gymmet.

Hur hålla det man lovar?

Jag jämför företagens miljöarbete med nyårslöften. Företaget sätter upp mål för året;  Dra ner bränsleförbrukningen; Källsortera ännu en fraktion, ex. plast; Hitta alternativa konstruktionsmaterial till produkterna. osv. Mycket snack men liten verkstad?

Avsätt tid och pengar

Nyckelordet är att upprätta en handlingsplan. Hur många timmar får genomförandet ta i anspråk? Vad är vi beredda att lägga ner i arbetstid och kostnad? Vem är ansvarig för att målet uppnås? När ska handlingsplanen stämmas av nästa gång?

Kanske om vi tog våra löften gentemot oss själva på samma allvar skulle betydligt färre av oss stå där nyår efter nyår och upprepa samma gamla tomma löften.

Eller?

En ekovariant av youtube

Eldsjälar lyser upp i vintermörkret

Snubblade in på ett ekocafé vid Fullersta torg i Huddinge idag. Det visade sig att det inte bara såldes ekoreko-kaffe och smörgåsar här, utan det äldre paret driver även bioklubb med miljöinriktning. Med jämna mellanrum drar de ner bioduken och öppnar sitt biocafé för filmsugna lokalbor. Fantastiskt exempel på Glokalism (tänk globalt agera lokalt).

Klicka på bilden för att komma till sidan med en uppsjö av ecofilmklipp samlade

Vivi i Fagersta-posten

“Det finns en stor potential i Norberg. Det är en liten men levande ort”

Jag blev intervjuad i min morgontidning Fagersta-posten. Det blev en helsidestext på Näringslivssidan. Den inscannade versionen kan vara lite svår att läsa, varför jag gjort en mer inzoomad kopia av Jesper Erikssons artikel här.

Läs hela artikeln genom att klicka på bilden. foto: Jesper.Eriksson@ingress.se

Är efterfrågan en reaktion på tillgång eller tvärtom?

Vivecos mobila kontor sommaren 2010. Kanske inte helt optimalt ur TCO:s ergonomisynpunkt?

Lärorikt på temakväll

För att förhöja värdet av min Stockholmsvistelse besökte jag på torsdagen Miljöstegens temakväll och lyssnade på Susanna Frey Garpås från TCO Development.

TCO Development har lyckats väldigt bra med att driva på produktutvecklingen av IT- och kontorsurustning. En framgångsfaktor för TCO är att de inte isolerat miljöfrågan: En TCO-märkning garanterar inte bara att produkten är giftfri och energieffektiv, den är i första hand användarvänlig (ergonomisk). Tydliga krav ställs också att tillverkarna ska ha bra arbetsvillkor.

Vem vågar vara först?

Susanna lyfte fram problematiken med motivationsväckning genom att exemplifiera med diskussionerna de haft angående en viss elektronisk kontorsapparat.

Tillverkarna ville inte lägga ner en massa pengar och tid på att utveckla miljömässigt anpassade produkter – det fanns ju ingen efterfrågan!

Samtidigt påstod företagen att de inte kunde ställa höga krav på miljöprestanda vid sina inköp av datorer – det fanns ju inget utbud!

Det blev lite hönan eller ägget över det hela. Vem ska våga vara först?

Hur skapa efterfrågan för att motivera tillgång?

Lär er upphandla med miljökrav

SvD (28/6-10) skriver att EU sätter käppar i hjulet för lokalproducerad mat i kommunal verksamhet. Vid en snabb anblick kan det verka så – man får ju varken gynna nationer, specifika certifikat eller varumärken när man upphandlar om exempelvis mat till skolköken.

Upphandlarna behöver använda sin list

Det är viktigt att de upphandlande enheterna skaffar sig bättre kunskap om hur regelverket är formulerat och specificerar vilken funktion de söker istället för att skriva missgynnande ord.

Lätt att gå vilse i LOU-formuleringarnas snårskog

Kärnan i Lagen om Offentliga Upphandlingar (LOU) är att man inte får gynna någon på andras bekostnad. Alla ska ha chans att delta i upphandlingen varför man inte får skriva att köttleverantören ska följa ”svensk” lagstiftning såsom Rättviks kommun gjorde enligt artikeln i SvD (26/8-10). Samma misstag gör en kommun om de skriver att de kräver ”Svanen-märkt” eller ”ISO 14001-certifikat”.

Men kommuner kan visst ställa högre miljökrav. För att inte fällas i domstol ska upphandlaren skriva: ”…eller likvärdig” efter ett certifikatskrav. Miljöstryrningsrådet tillhandahåller upphandlingsstöd i dessa frågor.

Sålla bort alla utan miljöarbete genom att använda rätt formulering

Sätt som skallkrav att anbudsgivare ska ha ”ISO 14001 miljöcertifikat eller likvärdig”. Specificera också vad som är relevant för ett ”bra” miljöarbete, dvs. vad “likvärdig” betyder. Ange att ni vill se miljöpolicy, miljömål, miljöansvarig, uppföljning av miljöarbetet och intyg från revisioner.

Jag tycker att LOU har en logisk poäng. Jag tolkar det som att det finns möjlighet till att ställa verkliga miljökrav. Det är själva miljöarbetet som räknas – inte det att man har köpt sig ett dyrt certifikat.

Hur tolkar du?