Miljöfrågor är det jag brinner för

Som nybliven småbarnsförälder har jag ägnat mycket tid för eftertanke och förändring. Jag har stannat upp och funderat över vad jag ska jobba med i fortsättningen.

I somras jobbade jag med Pimp my Trash på världsscoutlägret. Inspirerande att få möta ungdomar från hela världen.

Fokus på Miljö- och Utvecklingsfrågor

Min arbetstid upptas för närvarande av:

– Workshopen Pimp my Trash

– Landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader Bergslagen

– Sakbytessajten Bjussa.se.

“Miljö och Utveckling” är dessutom namnet på kandidatprogrammet jag läste på Södertörns Högskola 2006. På detta läste jag en magister i miljökommunikation och beslutsfattande, följt av extrakurser i bla. internationell avfallshantering på KTH.

Det är roligt att verkligen få jobba med det jag utbildat mig inom. Miljöfrågor är det jag brinner för.

Hur vet du vad som är fina fisken?

Ropen skalla – att göra rätt val i fiskdisken gäller alla!

Titta efter denna symbol! MSC = Marine Stewardship Council

Men hur vet du vad som är rätt fisk att köpa? Jag har själv tyckt att det är svårt att hänga med i svängarna om torsken här och laxen där. Miljöpåverkan beror ju även på vilket bestånd du är i, alltså var någonstans fisken är fiskad. Miljömärkningen MSC är en bra ledstjärna och ger mig verktyget att göra ett aktivt val.

När haven tystnar – skräckfilmen i verkligheten

Mörkrädd blir jag när jag läser Isabella Lövins “Tyst hav – jakten på den sista matfisken”. Men är samtidigt hoppfull eftersom journalisten Lövin engagerar sig politiskt driver fiskefrågan rätt hårt på EU nivå.

Din guide i fiskdisken

WWF har skapat ett bra verktyg i fickformat – en lista på fisk du kan köpa med gott samvete. Där står även vilka fiskar du bör bojkotta eftersom de antingen håller på att utrotas (exempelvis ål, tonfisk) eller odlas med stora skador på miljö och samhälle (jätteräkor/scampi).

Går säkerhetstänket till överdrift?

Länk till artikel i Fagersta-Posten 1/6-2011

Nu säger Västmanlands lokaltrafik (VL) att det är pga trafiksäkerheten som de inför cykelförbud på bussarna. Samt att det är för få människor som utnyttjar möjligheten till att ta med cykeln.

Vad har kollektivtrafiken för existensberättigande?

Jag funderar på för vems skull kollektivtrafiken finns? Javisst, vi ska dra ner på drivmedelsförbrukningen och utsläppen för miljöns skull etc. etc.

Men har kollektivtrafiken ett värde i sig? Skulle den finnas utan oss resenärer? Om det inte finns fördelar med kollektivtrafik gentemot att åka personbil kan lokaltrafiken lika gärna läggas ner.

Det är som ett mantra för mig som jag inte kan släppa. Vad kommer först? Tillgång eller efterfrågan?

Hur öka användandet av cykelställen?

I enlighet med sin miljöpolicy borde VL istället fråga sig: Hur ska vi öka användandet av cykelställen från dagens 250 gånger per år?

Läs mer: Länk till mitt debattinlägg i Fagerstaposten 18/5-2011.

Stadsjeepen “bättre” än hunden?

Inte så funktionell som transportmedel. Men betydligt gosigare att mysa med i soffan än en bil...foto: V.Pietik

Människan störst klimatbov

Ibland blir jag förvirrad. Nu jämförs miljöbelastningen från sällskapsdjuren med stadsjeepen.

Skämtsamt skrivet eller ej känns det långsökt att jämföra transportmedel med familjemedlemmar.

I så fall borde jag i miljöns ära skarpt fundera på att adoptera bort mitt barn så snart hen är född. Människan är trots allt den största “klimatboven” som finns just nu.

Läs hela artikeln “Hund värre för miljön än stadsjeep” på Dagens Nyheter 22/5.

Västmanlands Lokaltrafik säljer sin bak

(Länk till debattinlägget som publicerades i Fagerstaposten 18 maj 2011.)

Exempel på nytt cykelställ monterat på bussens bakstam. Foto taget ur VL:s Utredning.

Hur göra cykeln till ett attraktivt alternativ till bilen?

Ett pro-aktivt sätt är att låta cykeln medföras på tåg och buss. Jag har ofta förundrats över förbudet mot cyklar i Stockholms lokaltrafik (SL). På bussar göre sig trötta cyklister icke besvär, och på tunnelbanan är till och med små barncyklar strängt förbjudna.

Tidigare har jag kunnat ta med min cykel kostnadsfritt på VL:s bussar – en service som ökar min positiva upplevelse av att bo på landsbygden, trots långa avstånd.

Västmanlands Lokaltrafik säljer sin bak till Clear Channel

VL bedriver ett seriöst miljöarbete och nyligen har bränslemätare installerats för att öka intresset för eco-driving hos chaufförerna. Framsteg!

Samtidigt har VL infört förbud mot cyklar. De gamla krokarna utanpå bussen ska inte ersättas med nya och de större bussarna får inte ta emot cyklar fastän plats finns i lastutrymmet. Bakslag!

Borttagandet av cykelkrok bak på bussen motiveras bland annat med att VL nu kan få in reklamintäkter från Clear Channel  (ca 230 000 kr per år) medan cyklisterna tillför 0 kr extraklirr i kassan. Dessutom är vi idag för få…

“Smidiga lösningar kan ge fler resenärer”

Beslutet att inte ersätta de gamla cykelkrokarna går stick i stäv med vad VL själv skriver i inledningen till sitt PM i frågan:

“Att förbättra möjligheten att kunna nyttja sin cykel för att snabbt och smidigt ta sig till och från kollektivtrafiken är viktig ur flera perspektiv. Smidiga lösningar kan ge fler resenärer varför VL ser positivt till att utveckla resmöjligheterna med cykel+kollektivtrafik.” Citat ur Utredningsuppdraget – Cyklar ombord på buss och tåg. Läs mer via länken.

Hönan eller ägget?

Vad kommer först? Tillgång eller efterfrågan?

Ska vi först ha en massa cyklister som frågar efter krokar som inte finns? Föga troligt att det sker. Min fråga till Västmanlands Länstrafik: Varför inte vara i framkant och erbjuda attraktiva lösningar för oss som vill prova på att leva utan bil på landsbygden?

Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Glokalism på tapeten

länk till workshop-inbjudan: Tänk globalt - agera lokalt

“Tänk globalt – agera lokalt” är titeln på de två workshops som jag ska genomföra i uppdrag av folkhögskolorna i Västerås och Bergslagen under det större, kunskapslyftande projektet  “Medborgarna och EU”. Läs inbjudan här.

Under 90 minuter får ni deltagare chansen att i grupper diskutera er egen roll i den globala utvecklingen på miljöfronten. Jag inleder med en kort föreläsning och därefter får ni prata i mindre grupper kring utvalda frågeställningar som jag förberett.

Se kopplingen mellan här och där

Workshopen vänder sig till dig som är intresserad av miljöfrågor men känner att kopplingen mellan ditt eget handlande och de globala miljöproblemen inte riktigt känns glasklar. Syftet med diskussionsuppgifterna är att lyfta fram det egna handlandet och på så sätt inspirera till val som minskar negativ miljöpåverkan. Continue reading Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Har vi inte hört allt redan?

Länk till Miljö30 programmet

November är här och därmed sparkar Miljöforum i Norberg igång.

Trettio dagar med miljötema

Sveriges Radio P4 Västmanland ringde upp mig i ottan och frågade “Har vi inte hört allt redan?”

Lyssna på intervjun via länken.

Ni hör klippet med mig kl. 08.09 (efter åttanyheterna och Cajsa Stina-popsången).

Miljörapporteringen är mestadels fullproppad med diverse katastrofer, är det inte oljeborrhål som läcker så är det aluminiumverksslamdammar som brister. Programledaren Martin Vare undrade om vi i Norberg verkligen kan påverka dessa globala händelser. Ni kan säkert ana vad mitt svar blev. Continue reading Har vi inte hört allt redan?

”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Ett ton undvikt matavfall är bättre än ett ton till rötning

Avfallsminimering heter det. Det är det första målet i avfallshanteringen. Att undvika problemet så att säga. Bra exempel är just att inte köpa storpack mat när man vet att man inte hinner äta upp det.


Vad mer kan man göra av en konservburk än att slänga den? Här en blomkruka. Foto: V.Pietik

Nästa steg är att återanvända

Köpa och lämna in kläder på second hand. Köpa och sälja prylar på Internet.

Tredje steget materialåtervinna

Här kommer källsorteringen in i bilden. Smälta ner material och gjuta nytt, exempelvis glas, metall, plast. Ju bättre vi blir på att sortera – desto mer kan man faktiskt göra nytt material av.

Slöseri på pengar att betala dubbelt för sophanteringen

Jag var i veckan på avfallsbolaget Vafab i Västerås och lärde mig mer om plockanalyser. De har gjort studier på soppåsar i hela Västmanland och tittat efter vad folk slänger i påsen för brännbart. Förvånansvärt mycket förpackningar hamnar i ”vanliga soporna” och går till förbränning. Priset för hämtningen betalas i avfallstaxan och regleras av hur mycket skräp som måste hämtas och behandlas.

Vad många kanske inte vet om är att man redan i butiken betalar en förpackningsavgift till FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det är med den avgiften som FTI bekostar källsorteringsanläggningarna bla. Varför betalar folk dubbelt? Resursslöseri i fler bemärkelser än naturresurser.


Svinbra anaerobisk behandling av biogödsel i Thailand. Foto: V.Pietik

Kretsloppstänk i tankarna

Det fjärde steget i avfallshierarkin är att energiåtervinna, tex. genom att bränna sopor för fjärrvärme eller elektricitet. Hit räknar vissa in biologisk behandling, medan andra anser att det ska upp ett snäpp i hierarkin. Oavsett vilket så är tillverkningen av biobränsle för fordon en trend på uppgång.

Istället för att bränna upp biologiskt avfall samlas det i rötningskammare under ca 20 dagar och får brytas ner anaerobiskt (utan syre) varpå det bildas metan som sen sopbilarna kan köra runt på. Det fasta biogödslet som blir kvar i rötkammaren sprider lantbrukare ut på sina åkrar.

Deponier förbjudna från och med 2012

Det sista steget i avfallshierarkin, soptipparna, håller på att fasas ut i Sverige. Idag får man egentligen endast ha kontrollerade deponier, tex som långtidsförvaring för batterier. Däremot sker utfasningen och sluttäckningen långsamt.

Enklast vore om samhället och vi, dess medborgare, lärde oss att se på sopor med nya ögon – som en resurs inte avfall. Men den dagen kommer väl…

Lär er upphandla med miljökrav

SvD (28/6-10) skriver att EU sätter käppar i hjulet för lokalproducerad mat i kommunal verksamhet. Vid en snabb anblick kan det verka så – man får ju varken gynna nationer, specifika certifikat eller varumärken när man upphandlar om exempelvis mat till skolköken.

Upphandlarna behöver använda sin list

Det är viktigt att de upphandlande enheterna skaffar sig bättre kunskap om hur regelverket är formulerat och specificerar vilken funktion de söker istället för att skriva missgynnande ord.

Lätt att gå vilse i LOU-formuleringarnas snårskog

Kärnan i Lagen om Offentliga Upphandlingar (LOU) är att man inte får gynna någon på andras bekostnad. Alla ska ha chans att delta i upphandlingen varför man inte får skriva att köttleverantören ska följa ”svensk” lagstiftning såsom Rättviks kommun gjorde enligt artikeln i SvD (26/8-10). Samma misstag gör en kommun om de skriver att de kräver ”Svanen-märkt” eller ”ISO 14001-certifikat”.

Men kommuner kan visst ställa högre miljökrav. För att inte fällas i domstol ska upphandlaren skriva: ”…eller likvärdig” efter ett certifikatskrav. Miljöstryrningsrådet tillhandahåller upphandlingsstöd i dessa frågor.

Sålla bort alla utan miljöarbete genom att använda rätt formulering

Sätt som skallkrav att anbudsgivare ska ha ”ISO 14001 miljöcertifikat eller likvärdig”. Specificera också vad som är relevant för ett ”bra” miljöarbete, dvs. vad “likvärdig” betyder. Ange att ni vill se miljöpolicy, miljömål, miljöansvarig, uppföljning av miljöarbetet och intyg från revisioner.

Jag tycker att LOU har en logisk poäng. Jag tolkar det som att det finns möjlighet till att ställa verkliga miljökrav. Det är själva miljöarbetet som räknas – inte det att man har köpt sig ett dyrt certifikat.

Hur tolkar du?

Hur miljövänliga är mina träningskläder?

Sommarens matglada dagar har satt sina spår och för att speeda motionsmotivationen beger jag mig till sportbutiken för inköp av nya träningskläder. Inte kunde jag ana att mina nya kläder skulle vara indränkta i miljögifter, som dessutom sprids ut i avloppsvattnet redan i första tvättarna.

Dalälven (Foto: Vivi Pietik)

Urklipp ur DN debatt 2010-08-04:

”För att ett klädesplagg ska kunna vara antibakteriellt måste det vara behandlat med ett bakteriedödande ämne, såsom triclosan, triclocarban eller olika typer av silversalter. I många fall är inte det verksamma ämnet angivet på kläderna utan det marknadsförs under olika namn som exempelvis Polygiene, Ultra-Fresh, Sanitized, ClimaLite X-static eller Microban.”

Efter att ha läst Svenskt Vattens och Naturskyddsföreningens debattinlägg i Dagens Nyheter häromdagen ställer jag mig frågan:

Hur göra rätt val i klädesbutiken?

Inom miljörörelsen har man ofta förespråkat bojkott av miljöförstörande ämnen, dvs. att man uppmanar folk till att låta bli att köpa produkter man vet skadar naturen. Men om jag inte vill träna i ekologiska linnebyxor och vadmalsskjorta?

BUYkotta hellre än bojkotta

Motsatsen till bojkott har lanserats som BUYkott, dvs. att man uppmanar folk till att välja de produkter som inte är skadliga för miljön. Att köpa ekologiska varor är typexemplet på BUYkott. Jag efterfrågar information om vilka träningskläder och varumärken som inte innehåller triclosan eller liknande bateriedödande ämnen. Tills dess får jag nöja mig med att bojkotta ordet ”antibakteriell”.

Vill man veta mer om ett specifikt ämne är det bara att höra av sig till Kemikalieinspektionen med sin fråga (kemi@kemi.se). Det är dessutom just den myndighet som är ansvarig för att Sverige ska uppnå regeringens miljömål 4 “En giftfri miljö” till 2020.

Vad gör du som konsument?

Vill du sysselsätta ett barn? – Tänd en cigarett!

Några funderingar kring galna förhållanden i världen

När tobaksrökningens negativa aspekter belyses i svensk media är det i överlag hälsofrågan det gäller. Vi ska låta bli att röka för vår egen och för andras hälsas skull (Hägg-Sjöquist & Söderhielm 2007a). Visserligen skadar rökning människors hälsa men tobaksproblematiken innefattar betydligt fler aspekter. I stor grad är tobak och cigaretter en global fattigdomsfråga och om vi vidgar perspektivet ser vi att inte bara användningen är skadlig för människan, utan också produktionen av den.

Foto: Vivi Pieti

Är det svårt att fimpa rökning för sin egen hälsas skull? Är det betydelsefullt att alla länder följer FN:s konvention om barnets rättigheter med grundläggande krav för varje barn i världen? Vad finns det för koppling mellan rökning av cigaretter i Sverige och utnyttjandet av barnarbete i utvecklingsländer?

Tobaksindustrins agerande bidrar till att barn utnyttjas i strid mot FN:s barnkonvention. Detta problem är ett bra exempel på rådande maktstrukturer i världen och på vad fattigdom bär med sig. Jag söker förklara de “onda cirklar” som gör att brott mot barnens rättigheter begås dag efter dag utan att rökare i Sverige gör något åt saken. Syftet med denna uppsats är att belysa problemet i att utnyttja andras underläge. Vad skulle behövas för en godare utveckling?

Barnkonventionen

Förenta Nationernas (FN) generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter för snart 20 år sedan och fastslog alla barns; “rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och mot att utföra arbete som kan vara skadligt eller hindra barnets utbildning eller äventyra barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga,moraliska eller sociala utveckling” (Barnkonventionen, Artikel 32). Alla konventionsstater förband sig till att vidta de upplysningsåtgärder samt lagstiftningsadministrativa åtgärder som krävs för att säkerställa genomförandet av artikeln (ibid.). Bland annat ska varje land ha fastställda minimiåldrar för arbete, reglering av arbetstid- och villkor samt påföljder (sanktioner) i syfte att säkerställa att artikelns krav genomförs. Om alla länder vill värna om barnens rätt till utveckling och skydda dem från att bli utnyttjade, varför finns då barnarbete i så stor utsträckning?

Tobaksindustrins roll Continue reading Vill du sysselsätta ett barn? – Tänd en cigarett!