Jag sätter mitt hopp till framtidens vuxna

150 gymnasieelever från länet samlas

Föreningen Agenda 21 i Västmanland arrangerar årligen Ungdomsting för hållbar utveckling på Culturen i Västerås. I år satsar man på att blanda praktisk och teoretisk kunskap. Pimp my Trash finns självklart på plats.

Det känns högst relevant att engagera ungdomar i resurstänket

Det är de som är morgondagens makthavare och konsumenter.

EU:s Avfallstrappa, en prioriteringsordning som ska hjälpa oss ur "slit-och-släng" mentaliteten

Tänk om Sverige lyckades bryta trenden mellan ekonomisk välfärd och ökade mängder avfall. Avfall Sveriges senaste rapport “Svenska avfallshantering 2011”visar på att vi förra året producerade mindre skräp än året innan! 463 kg hushållsavfall per person 2010.

Miljömålen för källsortering uppnåddes också!

50 % samlades in för återvinning. Kul att läsa om framsteg.

Nu ska vi klättra uppåt i avfallstrappan

Dvs. köpa mindre “skit”.

Slänga mindre skräp.

Återanvända mer.

Köra mer Pimp my Trash

Fler inlägg om Pimp my Trash:

Pimp my Trash som programpunkt på Ungdomsting som nominerades till EU-final i European Waste Reduction Awards.

Pimp my Trash på förstasidan i CIRKULERA, reportage i Vafab Miljös kundtidning.

“Kreativt och Snyggt”, artikel i Agenda 21:s tidning Gröna Draken.

Inslag i TV4 Nyheterna om Pimp my Trash.

Många bäckar små …

… ger stort avtryck när fler kommuner jobbar mot samma mål

Naturskyddsföreningen presenterade i förra veckan ett “recept” på en klimatsmart kommun. I en tio-i -topp lista finns de populäraste miljömålen listade. Tyvärr finns varken Norberg, Skinnskatteberg eller Fagersta representerade i någon av målen… än så länge.

Lättare haka på när man vet att andra också jobbar för minskade utsläpp

I den lättlästa skriften om en klimatsmart kommun, “Grön”-köping, kan man läsa om handlingar som minskar kommunens negativa klimatpåverkan.

Det kan vara svårt för mig att här i Sverige förstå kopplingen - hur våra utsläpp lokalt påverkar klimatet globalt. Till höger i bilden ser du spåren efter en orkan i Bangladesh som svepte med sig växtligheten som skyddar marken. Foto: V.Pietik 2009

• Tjänstecyklar används flitigt
• Eget vindkraftverk sparar pengar och kommunen använder bara förnybar el
• LED-lampor i gatubelysningen

• Klimatkrav i upphandling av transporter och mat
• Varudistributionen samordnas, transporterna minskar
• Stor vikt vid energideklarationer

• En vegetarisk dag i skolan och i all måltidsverksamhet
• Kommunen renoverar gammal industrilokal till företagshotell för gröna jobb
• Hushållen, restauranger och företag samlar in matavfall som rötas till biogas

Vi måste bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp går att förena

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger: “Det behövs goda exempel på alla nivåer också för att det internationella klimatarbetet ska komma framåt. De rika länderna måste på ett övertygande sätt bevisa att välfärd och kraftigt minskade utsläpp är möjliga att förena.”

Men går det verkligen?

Läs mer:

Grönköping

Tio i topp från klimatindex

 

Tomma löften?

Nytt år – nya löften

Så kan det låta både på det professionella och det personliga planet. Är det inte träningen vi ska ta tag i så är det ekonomin, tidsbristen, rökningen, familjen, jobbet…

Lära mig stå på händer lär väl inte hända i år heller - men det finns ju andra miljövänliga sätt att roa sig på... foto: V.Pietik

Nu är chansen att sätta upp de nya målen för året. Vad ska vi säga nästa nyårsafton när vi blickar bakåt? Vad blev gjort?

De flesta av löftena överges efterhand. Annat blev prioriterat framför regelbundna besök i gymmet.

Hur hålla det man lovar?

Jag jämför företagens miljöarbete med nyårslöften. Företaget sätter upp mål för året;  Dra ner bränsleförbrukningen; Källsortera ännu en fraktion, ex. plast; Hitta alternativa konstruktionsmaterial till produkterna. osv. Mycket snack men liten verkstad?

Avsätt tid och pengar

Nyckelordet är att upprätta en handlingsplan. Hur många timmar får genomförandet ta i anspråk? Vad är vi beredda att lägga ner i arbetstid och kostnad? Vem är ansvarig för att målet uppnås? När ska handlingsplanen stämmas av nästa gång?

Kanske om vi tog våra löften gentemot oss själva på samma allvar skulle betydligt färre av oss stå där nyår efter nyår och upprepa samma gamla tomma löften.

Eller?

Hur miljövänliga är mina träningskläder?

Sommarens matglada dagar har satt sina spår och för att speeda motionsmotivationen beger jag mig till sportbutiken för inköp av nya träningskläder. Inte kunde jag ana att mina nya kläder skulle vara indränkta i miljögifter, som dessutom sprids ut i avloppsvattnet redan i första tvättarna.

Dalälven (Foto: Vivi Pietik)

Urklipp ur DN debatt 2010-08-04:

”För att ett klädesplagg ska kunna vara antibakteriellt måste det vara behandlat med ett bakteriedödande ämne, såsom triclosan, triclocarban eller olika typer av silversalter. I många fall är inte det verksamma ämnet angivet på kläderna utan det marknadsförs under olika namn som exempelvis Polygiene, Ultra-Fresh, Sanitized, ClimaLite X-static eller Microban.”

Efter att ha läst Svenskt Vattens och Naturskyddsföreningens debattinlägg i Dagens Nyheter häromdagen ställer jag mig frågan:

Hur göra rätt val i klädesbutiken?

Inom miljörörelsen har man ofta förespråkat bojkott av miljöförstörande ämnen, dvs. att man uppmanar folk till att låta bli att köpa produkter man vet skadar naturen. Men om jag inte vill träna i ekologiska linnebyxor och vadmalsskjorta?

BUYkotta hellre än bojkotta

Motsatsen till bojkott har lanserats som BUYkott, dvs. att man uppmanar folk till att välja de produkter som inte är skadliga för miljön. Att köpa ekologiska varor är typexemplet på BUYkott. Jag efterfrågar information om vilka träningskläder och varumärken som inte innehåller triclosan eller liknande bateriedödande ämnen. Tills dess får jag nöja mig med att bojkotta ordet ”antibakteriell”.

Vill man veta mer om ett specifikt ämne är det bara att höra av sig till Kemikalieinspektionen med sin fråga (kemi@kemi.se). Det är dessutom just den myndighet som är ansvarig för att Sverige ska uppnå regeringens miljömål 4 “En giftfri miljö” till 2020.

Vad gör du som konsument?