Vilka styrmedel biter på sopberget?

på Bjussa.se rullar en lista med förmedlade prylar

Forskare vid konjunkturinstitutet förespråkar ekonomiska styrmedel, såsom skatter och subventioner, för att minska på mängden avfall. Politiska styrmedel ska bestå av mål för återanvändning och återvinning, inte styra in i minska detalj.

Jag håller med om att fler kommuner borde låta hushållens renhållningsavgifter variera med vikten på deras avfall. Idag tillämpas det bara på 10% av Sveriges kommuner. Det lönar sig inte tillräckligt mycket att minska på mängden jag slänger i soptunnan. Det är för billigt för mig att kasta det tråkiga eller trasiga och köpa nytt.

Men det räcker inte bara med att öka priser och göra det dyrt att skita ner

Att göra “rätt” måste förenklas och premieras. Högre pant på burkar är ett bra sätt. Rena och lättåtkomliga återvinningsstationer är ett annat. Lätta sätt att bli av med oönskade eller halvtrasiga möbler och husgeråd behövs till dem som inte orkar kånka ner sakerna till second hand. Second hand butiken vill dessutom inte vara “soptipp”. De vill ha fräscha saker som går att sälja.

Är ditt skräp någon annans resurs?

Jag önskar att fler människor såg sina “sopor” som resurser. Överblivna fönsterkarmar, väderbitna brädskivor, rostiga väggkrokar är skatter för dem som gillar inredningsdesign och “Shabby Chic”-stilen. För andra är dessa saker något som ska läggas på tippen. Resultatet blir slöseri på naturresurser.

Som en lösning på detta driver jag förmedlingssajten www.bjussa.se där folk gratis kan annonsera prylar som de inte själva har användning för. Sedan starten han Bjussa.se gett nytt liv till soffor, hyllor, maskiner, böcker, teknikprylar, instrument … listan blir bara längre och längre.

Kanske kan Bjussa kallas för ett moraliskt styrmedel?

Fjärrvärmens paradox

I sitt försök att vara pedagogiska belyser intresseorganisationen Svensk Fjärrvärme istället problematiken:

Vi bränner upp ändliga resurser alltför lättvindigt.

Hur många gånger kan du återanvända? (oändligt många) Hur många gånger kan du återvinna? (ett fåtal)

Hur många gånger kan du elda något..?

Fjärrvärmereklamen missade åtminstone två viktiga steg i kretsloppet

1) Roboten kunde ha skänkts på Bjussa.se. Jag lovar att det finns något barn i detta avlånga land som vill leka med den. Testa Bjussa.se!

2) Roboten kunde få vara med på Pimp my Trash! En workshop där slängda prylar får nytt liv. Läs mer här.

Tänk kreativt. Låt resurserna gå åtminstone ett varv till innan de förbränns. //Vivi

Stadsjeepen “bättre” än hunden?

Inte så funktionell som transportmedel. Men betydligt gosigare att mysa med i soffan än en bil...foto: V.Pietik

Människan störst klimatbov

Ibland blir jag förvirrad. Nu jämförs miljöbelastningen från sällskapsdjuren med stadsjeepen.

Skämtsamt skrivet eller ej känns det långsökt att jämföra transportmedel med familjemedlemmar.

I så fall borde jag i miljöns ära skarpt fundera på att adoptera bort mitt barn så snart hen är född. Människan är trots allt den största “klimatboven” som finns just nu.

Läs hela artikeln “Hund värre för miljön än stadsjeep” på Dagens Nyheter 22/5.

Den omöjliga hamstern

Hamstern visar hur tillväxten inte kan öka som förut

“Välfärd utan tillväxt”

Tim Jacksons bok “Välfärd utan tillväxt” beskriver hur vi behöver omdefiniera BNP som måttstock på framsteg i samhället. Han skriver att vi måste hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt – om vi inte kraftigt lyckas minska konsumtionens miljöpåverkan… vilket enligt min uppfattning går för trögt för att vi ska hinna ställa om i tid.

Länk till föreläsningen Tim Jackson höll på ABF i Stockholm februari 2011 (35minuter).

Flest prylar när den dör vinner?

Julen närmar sig med stormsteg och i takt med detta öppnas plånböckerna på alltmer vid gavel. Handelns utredningsinstitut (HUI) tippar på att svenska julhandel kan slå rekord – för femte året i rad. Närmare 65 miljarder kronor speneras på elektronik, kläder, dagligvaror …

Ett miljövänligare flygalternativ? Ge bort ett presentkort på hängflygning. Foto: H.Pietik

Visst, man kan vara en “bakåtsträvare” och “tillväxthatare” och skriva spaltmeter text och ifrågasätta huruvida produkter gör oss lyckligare eller om det verkligen är fler prylar vi behöver i vårt alltmer materialistiska samhälle?

Jag funderar mest på vad vi gör med alla dessa 65 miljarder som vi bevisligen finner nöje i att spendera inför julafton.

Bättre för miljön köpa tjänster än produkter

Vi behöver inte nödvändigtvis satsa varje krona på att mjölka ur jorden på dess naturresurser. Ofta lyfts det fram i miljödebatten att det är mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart att köpa tjänster än produkter. Istället för att köpa en plattång till femtonåringen – köp ett presentkort till frissan. Frisören får kund, pengarna rullar, femtonåringen får en snygg frisyr.

Vill du läsa mer om hur tjänster är bra för miljön, läs Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelssons artikel om frågan.

Vad värms ditt hem med?

Färdig spånprodukt. Spånet har pressats ihop efter torkning och pellets ser ut som korta rundkolvar. foto: V.Pietik

Det lokala valet för husuppvärmning fanns närmare än jag trodde

Närmare sagt 2 km hemifrån finns Spännarhyttans pelletsfabrik där man i närmare tjugo år framställt briketter och pellets. Briketterna går uteslutande till industrin och värmeverken medan pellets även säljs till privatkunder.

Hyvla panel och gör pellets av skräpet

Råvaran i pellets är sågspån och kutterspån från hyvlerier, dvs. restmaterialet när man hyvlar lister och panel (fukthalt 12%). Sågspånet blir till när färskt timmer sågas till plank och brädor (fukthalt 50%).

Spånet passerar en torktrumma innan den pressas. Vattenhalten i sågspån ska ner från ca 50% till 10%. foto: V.Pietik

Vikten av logistik

Smart logistik för transporterna är avgörande för att hålla nere det ekologiska fotavtrycket på pellets. 70 % av råvaran kommer från avstånd på mindre än 2 mil från fabriken i Norberg. Längsta avståndet är 10 mil.

Dessutom finns krav på att lastbilar som lastar av spån i Spännarhyttan även ska ta med sig färdig produkt när de lämnar fabriken – inga diesellastbilar får köra runt tomma.

När man analyserar uppärmningsystems miljöpåverkande sidor måste man se på hela kedjan, från vagga till graven.

Och visst, det bästa kanske är att hugga ved ur egen skog för uppvärmning men det kräver 1) ägande av skog 2) mycket tid till att hugga och förvara.

Överskottsvärmen från fabriken räcker till att värma 4000 villor

Råvaran i pellets är spån, inget annat. Foto: V.Pietik

När spånet torkas avdunstar vattnet. Den heta vattenångan måste kylas ner innan den kan renas. Istället för att elda för kråkorna låter man vattnet i Norbers fjärrvärmenät värmas upp av överskottsvärmen.

Vad värms ditt hem upp med?

Är det egen panna eller värmenät? Vad är energislaget bakom uppvärmningen?

Fundera på hur ditt ekologiska fotavtryck, dvs. den yta av jorden som krävs för att producera det du använder, går att påverka genom aktiva val i vardagen.

Siffrorna i denna text är hämtade under studiebesök i Spännarhyttan under ledning av fabrikschefen P. Franklin november 2010.

Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Glokalism på tapeten

länk till workshop-inbjudan: Tänk globalt - agera lokalt

“Tänk globalt – agera lokalt” är titeln på de två workshops som jag ska genomföra i uppdrag av folkhögskolorna i Västerås och Bergslagen under det större, kunskapslyftande projektet  “Medborgarna och EU”. Läs inbjudan här.

Under 90 minuter får ni deltagare chansen att i grupper diskutera er egen roll i den globala utvecklingen på miljöfronten. Jag inleder med en kort föreläsning och därefter får ni prata i mindre grupper kring utvalda frågeställningar som jag förberett.

Se kopplingen mellan här och där

Workshopen vänder sig till dig som är intresserad av miljöfrågor men känner att kopplingen mellan ditt eget handlande och de globala miljöproblemen inte riktigt känns glasklar. Syftet med diskussionsuppgifterna är att lyfta fram det egna handlandet och på så sätt inspirera till val som minskar negativ miljöpåverkan. Continue reading Välkommen på workshop “Tänk globalt-agera lokalt”

Har vi inte hört allt redan?

Länk till Miljö30 programmet

November är här och därmed sparkar Miljöforum i Norberg igång.

Trettio dagar med miljötema

Sveriges Radio P4 Västmanland ringde upp mig i ottan och frågade “Har vi inte hört allt redan?”

Lyssna på intervjun via länken.

Ni hör klippet med mig kl. 08.09 (efter åttanyheterna och Cajsa Stina-popsången).

Miljörapporteringen är mestadels fullproppad med diverse katastrofer, är det inte oljeborrhål som läcker så är det aluminiumverksslamdammar som brister. Programledaren Martin Vare undrade om vi i Norberg verkligen kan påverka dessa globala händelser. Ni kan säkert ana vad mitt svar blev. Continue reading Har vi inte hört allt redan?

”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Hur bygger man upp infrastruktur utan byggstenar?

Vid foten av Himalaya…

…där Indien slutar och det flacka landet Bangladesh tar vid, söker sig Bangladeshiska turister i mängder för att se på – vadå?

Ja, det undrar jag också. Alla, bangladesher jag mött säger ”you should go to Jaflong”. Där ska vi få uppleva vackra berg på avstånd, bergen tillhör nämligen Indien, se en turkosfärgad flod samt uppleva något som är bristvara i Bangladesh, nämligen – sten.

Innan vi reste till nordöstra delen av landet såg vi framför oss ett stort dagbrott där hammarslagen ekar och massiva stenblock krossas till grus.

Foto: Vivi Pietik Bangladesh 2009
Foto: Vivi Pietik Bangladesh 2009

Istället möttes vi av muskulösa män som letade efter stenar på flodbotten. Med hinkar hivas stenarna upp i små roddbåtar, sorteras för hand och lossas vid strandkanten. Med spade som enda verktyg lossas Continue reading Hur bygger man upp infrastruktur utan byggstenar?