Vilka styrmedel biter på sopberget?

på Bjussa.se rullar en lista med förmedlade prylar

Forskare vid konjunkturinstitutet förespråkar ekonomiska styrmedel, såsom skatter och subventioner, för att minska på mängden avfall. Politiska styrmedel ska bestå av mål för återanvändning och återvinning, inte styra in i minska detalj.

Jag håller med om att fler kommuner borde låta hushållens renhållningsavgifter variera med vikten på deras avfall. Idag tillämpas det bara på 10% av Sveriges kommuner. Det lönar sig inte tillräckligt mycket att minska på mängden jag slänger i soptunnan. Det är för billigt för mig att kasta det tråkiga eller trasiga och köpa nytt.

Men det räcker inte bara med att öka priser och göra det dyrt att skita ner

Att göra “rätt” måste förenklas och premieras. Högre pant på burkar är ett bra sätt. Rena och lättåtkomliga återvinningsstationer är ett annat. Lätta sätt att bli av med oönskade eller halvtrasiga möbler och husgeråd behövs till dem som inte orkar kånka ner sakerna till second hand. Second hand butiken vill dessutom inte vara “soptipp”. De vill ha fräscha saker som går att sälja.

Är ditt skräp någon annans resurs?

Jag önskar att fler människor såg sina “sopor” som resurser. Överblivna fönsterkarmar, väderbitna brädskivor, rostiga väggkrokar är skatter för dem som gillar inredningsdesign och “Shabby Chic”-stilen. För andra är dessa saker något som ska läggas på tippen. Resultatet blir slöseri på naturresurser.

Som en lösning på detta driver jag förmedlingssajten www.bjussa.se där folk gratis kan annonsera prylar som de inte själva har användning för. Sedan starten han Bjussa.se gett nytt liv till soffor, hyllor, maskiner, böcker, teknikprylar, instrument … listan blir bara längre och längre.

Kanske kan Bjussa kallas för ett moraliskt styrmedel?

Hur ge saker ett ny liv? Bjussa på dem!

Alltför många fungerande prylar hamnar på fjärrvärmeverket

Det vill jag och min kollega Christoffer råda bot på med hjälp av sakbytessajten Bjussa.se.

Länk till www.bjussa.se

Bjussa är enkelt

Bjussa är gratis

Bjussa är miljövänligt

Företag kan stärka sin miljöprofil

Genom att ge bort saker gratis istället för att slänga dem i komprimatorn kan företag använda Bjussa.se tjänsten som ett led i miljöarbetet.

Läs mer om företagssamarbete i infobladet.

Zero Waste – dags för en nollvision om sopor?

Energiförlust vid förbränning

Hur många gånger kan du bränna din soppåse?  Om du istället hade allt uppsorterat efter material, hur många gånger kunde materialet återvinnas? Pappersfibrer håller upp till sju vändor, glas och metall oändligt många …

Det bästa vore om sakerna inte hamnade i soporna.

Prylarna skulle hellre repareras och återanvändas innan de återvinns. Den största energivinsten gör vi om vi inte behöver tillverka en produkt från nyuppgrävd råvara.

En lättläst och intressant artikel jag läste under tågfärden var om återvinningscentralerna och hur mycket som kastas istället för att säljas second hand. Läs artikeln på s.40 i SJ:s gratistidning Kupé online.

Slänger man soffan för att det är lättare än att sälja?

Jag och en kompis håller på att utveckla ett sätt som gör det ännu enklare att bli av med gamla soffan än att frakta den till returen.

Vill du fördjupa dig mer i Zero Waste teorin föreslår jag Global Alliance for Incinerator Alterantives, “Waste Incineration: A dying Technology”.

Vad är det bästa jag kan göra som privatperson?

Jag fick den frågan häromdagen. Alltså, vad kan du göra som inte kräver en ombyggnad av huset till passivhus, investering i solpaneler, inköp av ny bränslesnål bil … ?

Tvätta, laga, olja din cykel!

Minska på användandet

Den största enkla insatsen du kan göra är att minska resurs- och energianvändandet. Hur går det till?

Jag föreslår en vegetarisk dag i veckan, typ “köttfri måndag”. Ett enkelt sätt som inte kräver mer investering än fantasi. Läs mer om hur dina matinköp och klimatproblemen hänger ihop.

Det andra är att plocka fram cykeln nu när snön äntligen smält. Byt en bilresa i veckan mot cykel och gör en stor insats. Länk till hur du servar din cykel själv.

Vad föreslår du?

Den omöjliga hamstern

Hamstern visar hur tillväxten inte kan öka som förut

“Välfärd utan tillväxt”

Tim Jacksons bok “Välfärd utan tillväxt” beskriver hur vi behöver omdefiniera BNP som måttstock på framsteg i samhället. Han skriver att vi måste hitta en väg till välfärd som inte är beroende av kontinuerlig tillväxt – om vi inte kraftigt lyckas minska konsumtionens miljöpåverkan… vilket enligt min uppfattning går för trögt för att vi ska hinna ställa om i tid.

Länk till föreläsningen Tim Jackson höll på ABF i Stockholm februari 2011 (35minuter).

Elda för kråkorna

Istappar kan vara ett tecken på ett dåligt isolerat hustak. foto: V. Pietik

Häromdagen beundrade jag istapparna från ett vedeldat småhus. Solljuset speglas i isen och dropparna får mig att längta efter våren. Men varför har detta hus ingen ordentlig isolering på sitt tak? Måste det inte försvinna en fruktansvärd många kronor i uppvärmningskostnader för husägarna?

Inte så läckert när huset läcker

Huset på bilden är inte unikt. Jag undrar hur stort energiläckaget i samhället egentligen är. Vi behöver hitta ersättare till kol, olja och kärnkraft för att vi ökar vårt energibehov – men hur mycket eldas i onödan?

När jag i vintras var på heldagsseminariet ”Energieffektiva och Hållbara Västmanland” pratade generaldirektören för Energimyndigheten, Tomas Kåberger, om hur Sverige inte hänger med i energieffektiviseringsutvecklingen som sker tex. i Kina.

Vad ska vi elda med när oljan tar slut?

Med betoning på den svenska industrin lyfte han fram svårigheten med att utveckla den befintliga processtekniken och förespråkade istället ”bygg nytt – stäng gammalt”.

Kanske lite väl radikalt att be någon riva sitt hus och bygga ett nytt energieffektivt alternativt. Poängen är att genom att minska energiläckaget vinner både miljön och plånboken.

Flest prylar när den dör vinner?

Julen närmar sig med stormsteg och i takt med detta öppnas plånböckerna på alltmer vid gavel. Handelns utredningsinstitut (HUI) tippar på att svenska julhandel kan slå rekord – för femte året i rad. Närmare 65 miljarder kronor speneras på elektronik, kläder, dagligvaror …

Ett miljövänligare flygalternativ? Ge bort ett presentkort på hängflygning. Foto: H.Pietik

Visst, man kan vara en “bakåtsträvare” och “tillväxthatare” och skriva spaltmeter text och ifrågasätta huruvida produkter gör oss lyckligare eller om det verkligen är fler prylar vi behöver i vårt alltmer materialistiska samhälle?

Jag funderar mest på vad vi gör med alla dessa 65 miljarder som vi bevisligen finner nöje i att spendera inför julafton.

Bättre för miljön köpa tjänster än produkter

Vi behöver inte nödvändigtvis satsa varje krona på att mjölka ur jorden på dess naturresurser. Ofta lyfts det fram i miljödebatten att det är mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart att köpa tjänster än produkter. Istället för att köpa en plattång till femtonåringen – köp ett presentkort till frissan. Frisören får kund, pengarna rullar, femtonåringen får en snygg frisyr.

Vill du läsa mer om hur tjänster är bra för miljön, läs Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelssons artikel om frågan.

Har vi inte hört allt redan?

Länk till Miljö30 programmet

November är här och därmed sparkar Miljöforum i Norberg igång.

Trettio dagar med miljötema

Sveriges Radio P4 Västmanland ringde upp mig i ottan och frågade “Har vi inte hört allt redan?”

Lyssna på intervjun via länken.

Ni hör klippet med mig kl. 08.09 (efter åttanyheterna och Cajsa Stina-popsången).

Miljörapporteringen är mestadels fullproppad med diverse katastrofer, är det inte oljeborrhål som läcker så är det aluminiumverksslamdammar som brister. Programledaren Martin Vare undrade om vi i Norberg verkligen kan påverka dessa globala händelser. Ni kan säkert ana vad mitt svar blev. Continue reading Har vi inte hört allt redan?

”Så du tror du kan rädda världen?”

Pessimisten. Nästan varje dag möter jag någon av dem, pessimisterna. De som (avsiktligt eller oavsiktligt?) försöker att släcka miljöengagemanget som brinner i mig. Trycka ner min insats med argument i stil med ”Tror du att du kan rädda världen eller?” ”Vad hjälper det att du sparar energi när du inte kan få andra att göra det?”


Bra exempel på hur man förenar hälsonytta med miljönytta. Foto: Emmi Köttö

Kunskap ger makt

När pessimisten sagt sitt måste jag påminna mig själv om att det inte alls ligger i mitt eget ansvar att få samhället resurssnålt. Däremot är det min uppgift att engagera folk i min omgivning till att göra rätt val, använda konsumentmakt, BUYkotta, ”Sverka”, kalla det vad du vill.

Vi blir bara fler och fler på jorden och för vår egen del och framförallt för kommande generationers skull finns det en poäng med att använda naturresurser ”som om” vi bara hade ett jordklot.


Smakfullt exempel på resurssnålhet: Efterfråga säsongsanpassad mat. Foto: Vivi Pietik

Viktigt behålla fokus på syftet, inte stirra sig blind på målet

Om vi i egenskap av användare/väljare/konsumenter inte ställer miljökrav kommer inte tillverkarna att leverera giftfria tvättmedel, kläder, livsmedel etc.

Om jag lyckas få någon att tänka till, fundera över sin roll här på jorden, i det lilla lokalsamhälle denne person verkar i – ja, då uppfyller jag syftet med mitt miljöarbete.

Hur känner du?

Ett ton undvikt matavfall är bättre än ett ton till rötning

Avfallsminimering heter det. Det är det första målet i avfallshanteringen. Att undvika problemet så att säga. Bra exempel är just att inte köpa storpack mat när man vet att man inte hinner äta upp det.


Vad mer kan man göra av en konservburk än att slänga den? Här en blomkruka. Foto: V.Pietik

Nästa steg är att återanvända

Köpa och lämna in kläder på second hand. Köpa och sälja prylar på Internet.

Tredje steget materialåtervinna

Här kommer källsorteringen in i bilden. Smälta ner material och gjuta nytt, exempelvis glas, metall, plast. Ju bättre vi blir på att sortera – desto mer kan man faktiskt göra nytt material av.

Slöseri på pengar att betala dubbelt för sophanteringen

Jag var i veckan på avfallsbolaget Vafab i Västerås och lärde mig mer om plockanalyser. De har gjort studier på soppåsar i hela Västmanland och tittat efter vad folk slänger i påsen för brännbart. Förvånansvärt mycket förpackningar hamnar i ”vanliga soporna” och går till förbränning. Priset för hämtningen betalas i avfallstaxan och regleras av hur mycket skräp som måste hämtas och behandlas.

Vad många kanske inte vet om är att man redan i butiken betalar en förpackningsavgift till FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det är med den avgiften som FTI bekostar källsorteringsanläggningarna bla. Varför betalar folk dubbelt? Resursslöseri i fler bemärkelser än naturresurser.


Svinbra anaerobisk behandling av biogödsel i Thailand. Foto: V.Pietik

Kretsloppstänk i tankarna

Det fjärde steget i avfallshierarkin är att energiåtervinna, tex. genom att bränna sopor för fjärrvärme eller elektricitet. Hit räknar vissa in biologisk behandling, medan andra anser att det ska upp ett snäpp i hierarkin. Oavsett vilket så är tillverkningen av biobränsle för fordon en trend på uppgång.

Istället för att bränna upp biologiskt avfall samlas det i rötningskammare under ca 20 dagar och får brytas ner anaerobiskt (utan syre) varpå det bildas metan som sen sopbilarna kan köra runt på. Det fasta biogödslet som blir kvar i rötkammaren sprider lantbrukare ut på sina åkrar.

Deponier förbjudna från och med 2012

Det sista steget i avfallshierarkin, soptipparna, håller på att fasas ut i Sverige. Idag får man egentligen endast ha kontrollerade deponier, tex som långtidsförvaring för batterier. Däremot sker utfasningen och sluttäckningen långsamt.

Enklast vore om samhället och vi, dess medborgare, lärde oss att se på sopor med nya ögon – som en resurs inte avfall. Men den dagen kommer väl…

Hur få ett välmående samhälle utan att tära på moder jord?

I tider då media dagligen rapporterar om globala klimatförändringar, etanolbilar och Kyotoavtal kan man lätt tappa fokus och känna sig uppgiven inför framtidens förutspådda miljökaos. Samtidigt finns det en utbredd ignorans bland svenskarna inför det faktum att vi lever i ett resursslösande välfärdssamhälle som har hög standard på bekostnad av fattiga människor och moder jord.

Jag kan urskilja två sambandskurvor som krockar, vilket gör det svårare att nå en hållbar framtid. Samhällsekonomer ser ett linjärt samband mellan välfärd och ökad ekonomisk tillväxt visat i att vi i världen har mer pengar som vi kan spendera på saker.

Ekologer ser ett annat, icke-linjärt samband mellan slöseri av naturens resurser och dess effekter som både kan vara plötsliga och försenade, dvs. ej synbara omedelbart efter ingreppet. Ett exempel är Amazonas regnskogar med hög biodiversitet som avskogas för att ge plats åt monokulturer (t ex bananplantager). Att skövla en viss andel från det ursprungliga totala är inte skadligt men nu när det snart inte finns något kvar att skövla står vi utan koldioxidsänkor och arter som behövs för ett motståndskraftigt ekosystem. Dessa två samband är svåra att sammanföra. Hur ska vi kunna försäkra ett välmående samhälle utan att tära på moder jord?

Jag tror att vi måste se över vad ett ”välmående” samhälle innebär. Är det så att vi mår bättre av att spendera rekordmånga miljarder kronor på detaljhandel, som vi gjorde julen 2007[1]? Vi har upprättat en folkhemsstandard utan dess like. Enligt beräkningar av ekologiska fotavtryck är det sagt att om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas fler än tre jordklot[2]. Är jag alltför naiv när jag påstår att om vi ska uppnå ett hållbart resursanvändande måste vi anpassa oss till det Tellus vi fått tilldelat?

Det är hur vi lever våra liv som sätter spåren i naturen. Dock går det inte att sätta till den enskilda individens ansvar att få bukt på klimatförändringarna. Resursslöseriet måste dämpas med nödvändiga styrmedel, piska och morot. Konsumtionen behöver riktas från materiell välfärd mot tjänster och upplevelser[3].

Bio-energy power plant in Valencia. Foto: Vivi Pietik

Energieffektivisering och nya energikällor är något som Sveriges ledande miljöexperter pekar ut som viktigaste medlen för att klimatanpassa samhället. Solen är alla energikällors moder (kärnkraft och termisk energi borträknat) vilket leder till att de teknikområden som förespråkas att utvecklas är: Solvärme, solceller, solfilmer på byggnader och solenergi för vätgasproduktion till transportsektorn med mera. Även vind- och vågenergi har potential och bör utvecklas, liksom bioenergisektorn. Bioenergibranschen är kraftigt expanderande men samtidigt mycket känslig eftersom odling av bioenergi inte får ske på bekostnad av att människor i fattigare länder står utan odlingsbar mark för matproduktion[4].

För att minska på utsläppen av koldioxid från transportsektorn behövs nya lösningar för kollektivtrafik och trängselavgifter. Biodiversiteten och koldioxidsänkor hotas av avskogningen varför certifieringssystem och alternativa produkter och bränslen behöver lyftas fram.

Det finns innovativa forskare och teknikutvecklare som behöver investeringar för att kunna utveckla ännu okända lösningar. Däremot kan vi inte rulla tummarna i väntan på att framtiden utvisar hur det går för miljön. Vi som lever idag står i turordning att förvalta jorden för våra barn och barnbarn. Om man tar sig en funderare över hur fördelningen av resurser ser ut idag för att tillstå våra behov och begär, tror jag att man kan hitta flera uppslag till möjligheter för att bidra till en hållbar framtid.


[1] Rauden Lisbeth, 2007-12-27, ”Mellandagsrean hjälper julhandeln till rekord”, Dagens Handel

[2] http://www.myfootprint.org/ [accessed: 2010-05-12]

[3] Schück Johan, 2007-12-21, ”Minskad konsumtion inte rätt sätt att möta klimathotet”, Dagens Nyheter

[4] Strid Pernilla, 2008-01-03, ”Teknikerna som kan klara klimatet”, Miljöaktuellt