Lätt göra fel i skogen

En skog är så mycket mer än bara en massa träd

Skogen är ett komplext nätverk av organismer som alla är beroende av varandra men som konkurrerar med varandra om livsutrymmet.

Intressekonflikter måste skogsbruket hantera i alla bestånd och i alla brukningsmetoder.

Olika intressen konkurrerar

Det finns alltid olika intressen som kan vara i konflikt varandra att ta hänsyn till när man ska välja på vilket sätt som skogen ska skötas på. Även lagstiftningen har olika krav som står i direkt motsättning till varandra.

Ett exempel på detta är uttaget av biobränslet grenar och toppar (GROT) som blir till el och fjärrvärme utan att bidra till växthuseffekten. Samtidigt finns en betydande del av näringen i grenarna och tar man då bort GROTen riskerar man att på sikt utarma skogsmarken.

Lösning på ett problem ger upphov till ett annat

Ett annat exempel är när stormar fäller stora mängder träd i naturreservat så är huvudregeln att lämna de fällda träden. Problemet är bara att i de fällda träden kan det bli en massförökning av skadeinsekter. Insekterna och då framför allt granbarkborren kan på kort tid döda stora arealer skog.

Sådana här konflikter måste skogsbruket hantera i alla bestånd och i alla brukningsmetoder.

Därför är skogen det som jag studerar och brinner för. //Nils

Vad värms ditt hem med?

Färdig spånprodukt. Spånet har pressats ihop efter torkning och pellets ser ut som korta rundkolvar. foto: V.Pietik

Det lokala valet för husuppvärmning fanns närmare än jag trodde

Närmare sagt 2 km hemifrån finns Spännarhyttans pelletsfabrik där man i närmare tjugo år framställt briketter och pellets. Briketterna går uteslutande till industrin och värmeverken medan pellets även säljs till privatkunder.

Hyvla panel och gör pellets av skräpet

Råvaran i pellets är sågspån och kutterspån från hyvlerier, dvs. restmaterialet när man hyvlar lister och panel (fukthalt 12%). Sågspånet blir till när färskt timmer sågas till plank och brädor (fukthalt 50%).

Spånet passerar en torktrumma innan den pressas. Vattenhalten i sågspån ska ner från ca 50% till 10%. foto: V.Pietik

Vikten av logistik

Smart logistik för transporterna är avgörande för att hålla nere det ekologiska fotavtrycket på pellets. 70 % av råvaran kommer från avstånd på mindre än 2 mil från fabriken i Norberg. Längsta avståndet är 10 mil.

Dessutom finns krav på att lastbilar som lastar av spån i Spännarhyttan även ska ta med sig färdig produkt när de lämnar fabriken – inga diesellastbilar får köra runt tomma.

När man analyserar uppärmningsystems miljöpåverkande sidor måste man se på hela kedjan, från vagga till graven.

Och visst, det bästa kanske är att hugga ved ur egen skog för uppvärmning men det kräver 1) ägande av skog 2) mycket tid till att hugga och förvara.

Överskottsvärmen från fabriken räcker till att värma 4000 villor

Råvaran i pellets är spån, inget annat. Foto: V.Pietik

När spånet torkas avdunstar vattnet. Den heta vattenångan måste kylas ner innan den kan renas. Istället för att elda för kråkorna låter man vattnet i Norbers fjärrvärmenät värmas upp av överskottsvärmen.

Vad värms ditt hem upp med?

Är det egen panna eller värmenät? Vad är energislaget bakom uppvärmningen?

Fundera på hur ditt ekologiska fotavtryck, dvs. den yta av jorden som krävs för att producera det du använder, går att påverka genom aktiva val i vardagen.

Siffrorna i denna text är hämtade under studiebesök i Spännarhyttan under ledning av fabrikschefen P. Franklin november 2010.

Skogsbruk utan hyggen – långt ifrån verklighet i dagens Sverige

Idag, 13 april 2010, presenterade Svenska Naturskyddsföreningen sin rapport ”Skogsbruk utan hyggen”.

Trakthyggesbruk ställs mot hyggesfritt skogsbruk

Det förstnämnda innebär att man avverkar hela, eller nästan hela skogsbestånd, medan det hyggesfria skogsbruket innebär en selektiv avverkning.

Värdera biologisk mångfald – för långsiktig hållbarhet


Blivande skogsmästare lär sig planteringsteknik. Foto: Vivi Pietik 2010

Jag förespråkar att man ser till andra naturvärden i skogen än bara de ekonomiska värden som vi får ut av timmer, massaved och bränsle. Den biologiska mångfalden (antalet djur- och växtarter) behöver ökas för att vi ska kunna uppnå våra nationella miljömål. När skogsbestånd kalavverkas bildas barriärer för djur och växter att sprida sig, vilket är ett stort problem idag.

För att öka den biologiska mångfalden i Sverige har allt större skogsarealer fått ett ökat skydd (tänk Naturreservat, Nationalpark, miljöcertifierat skogsbruk). Paradoxalt nog har arealerna som kalavverkas aldrig varit större än vad de är idag och dagens intensiva skogsbruk gör det omöjligt för skogarna att inhysa en större biologisk mångfald.

Plockhuggning kräver stor kunskap hos den som avverkar

Trädtoppar i naturreservat, Foto: Vivi Pietik

Kärnan till problemet är väl just där, att ett homogent lättskött bestånd (tänk tallar i rad) lättare kan omvandlas till stora lass likartat timmer, medan en plockhuggning här eller där kräver större kunskap hos avverkaren och mer energi eftersom maskiner används fler gånger. Därtill går avverkningen långsammare (omloppstiden för skogen blir längre), vilket minskar effektiviteten av skogsbruket.

Det mest galna i sammanhanget är att om man bara ser på klimatnyttan i skogsbruk kan man argumentera för kalhyggen eftersom koldioxidupptaget per hektar skog blir större än i blandskog som plockhuggs. Detta illustrerar väldigt bra komplexiteten i miljöfrågor. Det finns för- och nackdelar med allt. Med en variation i ålder på träden får man en större motståndskraft mot sjukdomar och insektsangrepp samt en livsmiljö anpassad för fler djurarter. Därtill behövs en variation av trädslag, bestånd med lövträd behöver varvas med tall och gran.